Bedömningar ur olika perspektiv lyfter kvaliteten i förskolorna 

Detta är en artikel från AcadeMedias kvalitetsrapport för 2022/23

En metod innebär att förskolorna varje år gör självskattningar av kvaliteten i den egna verksamheten. Förskolans medarbetare identifierar vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas - med utgångspunkt i förskolans läroplan.

– När man lyfter blicken och tittar på den egna verksamheten handlar det till exempel om att reflektera kring hur delaktiga barnen är i utformningen av lärmiljön och vad en dag på förskolan ska innehålla, säger Helén Engdahl, kvalitetsutvecklare inom Pysslingen Förskolor.

– De här självskattningarna är viktiga både för att medarbetarna ska reflektera över hur väl man lever upp till förskolans läroplan och för att huvudmannen ska kunna göra nödvändiga förbättringar, säger hon.

Men det är inte alltid helt lätt att se brister och utmaningar i den egna verksamheten. Därför arbetar Pysslingen Förskolor sedan tio år tillbaka även med externa bedömningar. Metoden har utvecklats under åren och idag sker de genom att förskolor som tillhör samma geografiska förskoleområde granskar och analyserar varandra.

Pedagogerna utbildas i bedömningsmetoden och förbereds för att kunna observera en annan verksamhet.

– Det är viktigt att även få utomståendes ögon på det som händer i förskolan. De externa bedömningarna kompletterar förskolornas självskattningar och återkopplingen från de kunniga bedömarna används för att kalibrera den egna bilden av hur man jobbar med barnen. De är också viktiga för att stärka likvärdigheten mellan olika förskolor, säger Helén Engdahl.

Bedömarna är på förskolan under två dagar och till sin hjälp har de en matris som beskriver vilka delar av verksamheten de ska titta närmare på. Varje del bedöms utifrån en skala som består av fem nivåer.

– Finns det en medvetenhet kring vilka material som barnen kan utforska och leka med? Finns det en tydlig koppling mellan de metoder som förskolan arbetar utifrån, läroplanens mål och barnens utveckling? Med detta som utgångspunkt kan bedömarna både observera hur lärmiljön har utformats och hur självständigt barnen samspelar med varandra och med de vuxna i den här miljön, säger Helén Engdahl.

Efter de två bedömningsdagarna får förskolans rektor och kvalitetsledare återkoppling där bedömarna går igenom vad de sett.

– Här får förskolan möjlighet att ta del av bedömningarna och jämföra med de egna självskattningarna. Det är detta vi kallar för kalibrering, säger Helén Engdahl.

Det kan till exempel vara att bedömarna inte ser att det som står i planeringen genomförs i tillräckligt hög grad, berättar Helén Engdahl.

– Om pedagogerna har planerat för att de ska låta barnen utforska det matematiska begreppet “antal” behöver det återspeglas i hur pedagogerna undervisar och utformar miljön, så att barnen på olika sätt utmanas och stimuleras att utforska begreppet. Annars finns det ett glapp mellan planering och genomförande. Planeringen kan bedömas som tillräcklig, men den konkreta undervisningen och utformningen av lärmiljön kanske är otillräcklig, säger hon.

Varje förskola ansvarar för att ta med resultatet från den externa bedömningen in det fortsatta utvecklingsarbetet. Helén Engdahl menar att det inte bara är resultatet som är viktigt.

– Samtalen och reflektionerna är viktiga för pedagogernas lärande och förskolans utveckling framåt. Det är även värdefullt för de pedagoger som bedömer en annan förskola. De får med sig nya verktyg för att kunna fånga det som är viktigt för barnens lärande, trygghet och utveckling, säger hon