Vanliga frågor

Det finns olika skäl till att vi beslutar att avveckla en skola. Det vanligaste är att för få elever vill gå på den, och i stället väljer andra skolor. Antalet elever kan ibland sjunka snabbt samtidigt som skolan har kvar sina lokaler och ofta nästan hela personalgruppen – de elever som är kvar ska ju ha undervisning i alla ämnen. På en skola med få elever är det svårare att rekrytera heltidstjänster och svårare att hålla god kvalitet i undervisningen.

Detta är i längden en ekonomiskt ohållbar situation för alla skolor, både fristående och kommunala. Skolpengen, som ges per elev, måste täcka alla kostnader.

Vi avvecklar sällan skolor, och när vi gör det föregås beslutet alltid av en noggrann konsekvensanalys där alla andra möjligheter först utreds. När vi väl beslutat att avveckla en skola är ambitionen att göra det på ett sätt som påverkar elever, medarbetare och vårdnadshavare så lite som möjligt. Målet är också att alltid ha god samverkan med fack, kommun och andra närliggande skolor.

Ofta sker en avveckling successivt genom att intaget av nya elever stoppas, men att befintliga elever får gå klart sin utbildning. Detta är dock svårare inom grundskolan än på gymnasiet – att ha en avvecklingsprocess som pågår under många år hade sannolikt haft stor negativ inverkan på elevernas utbildning.
Det händer också att kommuner stänger skolor av samma skäl.

AcadeMedia har i många år arbetat med frågor som rör likvärdig bedömning och betygssättning. Sedan 2019 har vi en obligatorisk kurs för lärare och rektorer genom Karlstads universitet. Under 2022 sjösattes ett stort åtgärdspaket som bland annat innehöll skärpta riktlinjer för arbetet med betygssättning och stödmaterial. AcadeMedia har också låtit genomföra två externa granskningar av arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning inom våra grund- och gymnasieskolor. Läs mer om det arbetet här.

”Glädjebetyg” är ett begrepp som ofta används för att beskriva stora avvikelser mellan elevers resultat på de nationella proven och deras slutbetyg. Om slutbetygen på en skola är betydligt högre än resultaten på de nationella proven i ett eller flera ämnen brukar det beskrivas som ”glädjebetyg” i skoldebatten. Enligt skollagen ska resultaten på de nationella proven ”särskilt beaktas” när lärare sätter betyg, men det finns ingenting som säger att det måste finnas en total överensstämmelse. Elever kan alltså både få ett högre och lägre slutbetyg än vad de presterade på de nationella proven. Avvikelser ska dock alltid kunna motiveras och stora avvikelser brukar vara skäl att titta närmare på en skolas arbete med betyg och bedömning.

När en kommun beräknar hur mycket skolpeng de fristående skolorna i kommunen ska få utgår de ifrån den budget som beslutas för de kommunala skolorna. Lagen säger att alla huvudmän ska få samma grundersättning (skolpeng) per elev oavsett om skolan är kommunal eller fristående.

Om de kommunala skolorna gör ett underskott, och som en följd av det får mer pengar än vad kommunen budgeterat för, ska friskolorna i kommunen ersättas med motsvarande del*. När det inte sker bryter kommunen mot lagen (lika villkorsprincipen) eftersom eleverna som valt fristående skolor i praktiken då inte får samma ersättning för sin utbildning.

Många kommuner har rutiner för att kompensera friskolor med motsvarande belopp som de skjuter till de kommunala skolorna – men inte alla. Att friskolor ibland får ersättningar långt senare beror alltså på att kommunen från början inte följt den lagstadgade principen om lika villkor. De pengar som betalas ut i efterhand är pengar som de fristående skolornas huvudmän borde ha fått tidigare.

AcadeMedia och andra stora aktörer kan hantera den här eftersläpningen i skolpeng. Vi har en stabil ekonomi som gör att vi kan säkerställa att alla elever får det de har rätt till, även i de fall kommuner bryter mot lika villkorsprincipen. Men för en enskild huvudman med bara en skola och mindre ekonomisk buffert kan det vara tuffare.

Skälen till att det ibland dröjer flera år innan de fristående huvudmännen får den retroaktiva ersättning de har rätt till beror på att det ibland är så lång tid det tar att upptäcka. Kommunerna har nämligen ingen skyldighet att följa upp, kontrollera och redovisa om den lagda budgeten höll eller sprack.

Bristen på transparens och tydlighet i kommunernas skolpengsberäkningar lyfter Riksrevisionen fram som en stor brist i dagens system: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/skolpengen/

*En kommun behöver bara ersätta friskolor retroaktivt om de kommunala skolornas underskott skrivs av, inte om de balanserar underskottet och arbetar ikapp det efterföljande år. När underskott i de kommunala skolorna skrivs av beror det ofta på systematisk underbudgetering och haltande ekonomistyrning. I kommuner med realistiska budgetar och stabila planeringsförutsättningar uppstår sällan behov av retroaktiva ersättningar till friskolor

Koncernbidrag är den term som används för att beskriva pengar som flyttas mellan bolag i samma koncern. Det primära syftet med koncernbidrag är att jämna ut det skattemässiga resultatet.

Även kommuner flyttar pengar mellan olika kommunalt ägda bolag enligt samma princip, för att täcka upp där det behövs.

Det finns strikta bestämmelser för hur koncernbidrag får göras och på vilket sätt dessa ska bokföras och beskattas. Detta regleras i skattelagstiftningen. För att koncernbidrag ska vara avdragsgilla får de till exempel inte ges till utländska bolag som inte betalar skatt i Sverige.

Läs mer om koncernbidrag på Skatteverkets webbplats.

Med glädjebetyg avses ofta stora skillnader mellan elevers slutbetyg och resultat på nationella prov.  De senaste siffrorna från Skolverket (2023) visar att det är vanligare att kommunala grundskolor ger ett högre slutbetyg än vad eleverna presterat på de nationella proven. Inom gymnasiet är det något vanligare att friskolor gör det.

Det finns alltså friskolor med stora avvikelser, även hos oss, och det finns kommunala skolor som har stora avvikelser. Både Skolverket och Riksrevisionen har slagit fast att dagens betygssystem gör det omöjligt att säkerställa nationellt likvärdig betygssättning i svensk skola. Om huvudmannen är kommunal eller fristående kan enligt Skolverket i väldigt liten utsträckning förklara betygsavvikelser. Det stora problemet är istället den relativa betygssättningen som kan förklara 25-40 procent av avvikelserna. Relativ betygssättning innebär att betygssättningen tenderar att anpassas till prestationsnivån på skolan. Läs mer i Skolverkets rapport Likvärdiga betyg och meritvärden.

Den dominerade orsaken till skolsegregationen i Sverige är att vi bor segregerat, och att många går i en skola nära hemmet. Det finns dock studier som tyder på att det fria skolvalet i viss mån spär på segregationen.

Det fria skolvalet skulle kunna vara ett verktyg för att mildra boendesegregationens effekter på skolan, men för att det ska funka är det viktigt att alla – inte bara vissa – väljer skola. Vi tycker att skolvalet ska göras obligatoriskt, först då kan det bli ett välfungerande verktyg mot segregation.

Det fria skolvalet gör det möjligt för alla familjer att söka den skola de vill utan att behöva flytta. Läs mer om hur vi ser på skolvalet här: https://academedia.se/om-academedia/samhalle/det-fria-skolvalet/

Ja, fasta kostnader som lokaler och lärarlöner kan vara svåra att minska från en termin till en annan. Men detsamma gäller om elever byter från en fristående skola – då står friskolan kvar med fasta kostnader. Alla skolors ekonomi påverkas av antalet elever som söker sig till eller från skolan.

Det finns olika ägarformer, men aktiebolag är den allra vanligaste. 8 av 10 friskoleelever går i en skola som ägs av ett aktiebolag.

Vinst handlar i grund och botten om att få ränta på investerat kapital. Att starta friskola är inte riskfritt, den som gör det investerar oftast mer än vad som täcks av skolpengen. Även AcadeMedias ägare har gått in med mycket pengar – drygt 700 miljoner sedan 2016. Dessa investeringar gör att vi kan utveckla våra verksamheter och starta fler skolor där behoven är stora.

Då är det också rimligt att våra ägare får viss utdelning på de pengar de går in med. Hittills har våra ägare gått in med mer pengar än vad som tagits ut.