Bristande likvärdighet är en nationell fråga

Rapporten pekar på stora brister i nuvarande betygssystem, eftersom det skapar dåliga förutsättningar för likvärdig betygssättning mellan skolor. Den lyfter också fram att tillgänglig data tyder på att det finns stora skillnader i hur lärare använder de nationella proven som stöd i betygsättningen.     

Den som följer skoldebatten kan lätt få intrycket att den bristande likvärdigheten i skolors betygssättning är friskolornas fel. Visst förekommer det att fristående skolor har anmärkningsvärt stora skillnader mellan resultat på nationella prov och satta betyg - det förekommer även på kommunala skolor. 2019 fick nästan 40 procent av grundskoleeleverna i Sverige ett högre slutbetyg i matematik än vad de presterat på det nationella provet. Skillnaderna mellan olika typer av huvudmän är små i sammanhanget, det handlar om skillnader på några få procentenheter.   

Att diskutera vilka skolor som har störst avvikelser bidrar därför inte till att lösa grundproblemet, även om stora avvikelser över tid naturligtvis är en varningsflagg för varje huvudman. Grundorsaken är att nuvarande betygsystem inte ger landets skolor tillräckligt tydliga ramar för att den nationella likvärdigheten ska kunna upprätthållas.  

Inom AcadeMedia har vi ett gediget kvalitetsarbete och analyserar noga alla resultat ur olika aspekter. Vi arbetar också proaktivt och genomför många insatser för att, så långt som möjligt, säkerställa likvärdig bedömning och betygssättning.  Läs mer om vårt pågående arbete här.

Vi kan dock inte lösa grundproblemet, det måste staten göra. Vi efterlyser därför ett betygssystem som ger bättre förutsättningar för likvärdiga betyg.  

Sverige är i princip det enda landet i OECD som saknar nationella kunskapsmätningar för att kunna mäta elevers kunskapsutveckling över tid. Istället tvingas vi i alltför hög grad förlita oss på de internationella mätningar som görs med flera års mellanrum, till exempel PISA.      

Avsaknaden av verktyg för att följa svenska elevers kunskapsutveckling över tid, i kombination med ett bristande betygsystem, skapar instabilitet i svensk skola. Detta behöver åtgärdas.  

Utöver nödvändiga förändringar i betygssystemet efterlyser vi därför även nationella kunskapsmätningar, som kan hjälpa Sverige att stå på egna ben och minska vårt beroende av internationella mätningar. Detta skulle också hjälpa till att stävja betygsinflationen.    

Vi föreslår:   

Detta skulle ge en betydligt stadigare ledstång för landets skolor att hålla sig i.