Mer än 30 år av valfrihet i skolan: ”En frihetsreform för Sveriges familjer” 

- Det fria skolvalet har varit en viktig frihetsreform för väldigt många människor. Jag är stolt över den väg vi valt i Sverige, där alla familjer kan välja skola oberoende av var de bor och hur tjock plånboken är. De fristående skolorna har utöver valfrihet även bidragit med viktig utvecklingskraft till hela den svenska utbildningssektorn, säger Marcus Strömberg, VD på AcadeMedia. 

Det kan tyckas självklart att alla ska ha rätt och möjlighet att själva välja skola, men faktum är att denna möjlighet var ytterst begränsad även en bra bit in på 90-talet.  Utbudet av olika skolor var länge förhållandevis litet, särskilt utanför storstäderna. 

Idag går närmare 400 000 barn och elever i fristående förskolor och skolor. Och antalet ökar för varje år.  

- Hela tanken med det fria skolvalet var att öppna upp för alternativ, skapa fler valmöjligheter och en större variation av olika skolor. Ur den aspekten har friskolereformen varit en succé. Idag har vi en stor mångfald av olika skolor, pedagogiska inriktningar och drivna huvudmän, säger Marcus Strömberg. 

- Det är tydligt att valfriheten är viktig för människor och det är främst de större skolföretagen som har drivit den utvecklingen. Det finns fantastiskt bra stiftelseägda skolor och skolor som drivs av föräldrakooperativ, men när det kommer till att sprida bra skolor så att fler ges möjlighet att gå på dem är det de större skolföretagen som haft starkast drivkraft och de bästa ekonomiska förutsättningarna, säger han. 

AcadeMedia bildades ett par år efter att friskolereformen infördes flera av koncernens verksamheter har funnits längre än så. Pysslingen var först i Sverige med fristående förskolor 1985 och 1993 öppnade Vittra sin första grundskola. Ytterligare tre år senare välkomnade IT-Gymnasiet (idag NTI Gymnasiet) sina allra första elever.  

- Det är en otrolig resa att blicka tillbaka på. AcadeMedia har byggts upp av eldsjälar med ett enormt driv att skapa bra utbildningar. Jag skulle inte tro att det finns någon annan utbildningsaktör i Sverige som har lika mycket samlad erfarenhet som vi, säger Marcus Strömberg. 

- Jag brukar säga att det bästa ligger framför oss och inom AcadeMedia finns det fortfarande en väldigt stark vilja att fortsätta utvecklas. Vi slår oss aldrig till ro, vi vill skapa fler och ännu bättre utbildningar, både i Sverige och utomlands, säger han. 

Kritiken mot systemet med friskolor och fritt skolval har blivit mer högljudd de senaste åren. AcadeMedias VD, Marcus Strömberg, tycker att det finns saker som behöver förbättras, men att kritiken ofta är både enkelspårig och onyanserad.  

- Alla system behöver utvecklas, det ligger i dess natur. Vi jobbar ständigt med att utveckla våra egna verksamheter men vi ser också att det krävs mer systemövergripande förändringar kopplade till bland annat skolval, skolpeng och betygsättning. Vi har flera förslag som vi hoppas att politiken kan driva vidare så att skolan får långsiktiga och stabila spelregler, säger Marcus Strömberg.  

- Det målas ibland upp en bild av att skolan var bättre förr och att vi ska avveckla det system vi byggt upp under tre decennier. Det vore helt fel väg att gå. Det har skett många förändringar i både skolan och samhället sedan friskolereformen infördes, att beskylla det fria skolvalet och fristående huvudmän för de problem som finns i skolan är inte särskilt konstruktivt. Friskolorna är en del av lösningen, säger Marcus Strömberg.  

Så, vad är det som behöver utvecklas i svensk skola? Marcus Strömberg ger ett par exempel: 

- Vi har ett betygssystem med tydliga brister när det kommer till likvärdigheten. Detta har även Skolverket pekat på och det är hög tid att göra något åt det. Vi kan diskutera hur länge som helst om vilka skolor som har de största avvikelserna mellan nationella prov och slutbetyg, men det är att sila mygg och svälja kameler. Grundproblemet ligger på nationell nivå och där behöver staten ta sitt ansvar. 

- Att vi saknar kontroll över kunskapsutvecklingen i svensk skola är bekymmersamt. Sverige är i princip det enda OECD-landet som saknar nationella kunskapsmätningar, istället förlitar vi oss i allt för hög grad på de internationella mätningar som görs med flera års mellanrum. Vi tycker att man ska utveckla de nationella proven och göra resultaten jämförbara över tid. 

- Det är uppenbart att vi behöver se över skolpengssystemet. Här finns en inbyggd problematik i att kommunerna gör olika beräkningar som är svåra att få insyn i. Vi behöver tydligare styrning från statligt håll och bättre möjligheter till uppföljning.  

- I grunden är systemet med fritt skolval bra, det ger familjer viktig egenmakt, men vi behöver skruva på det. Dels behöver vi få fler att göra ett aktivt val för att undvika att boendesegregationen späs på ytterligare, dels tycker vi att det vore bra med en gemensam kö till grundskolan, precis som till gymnasieskolan. Det är inte heller rimligt att ställa barn i kö till en specifik skola redan på BB även om det bara behövs till ett fåtal skolor. Vi ser gärna en åldersgräns, förslagsvis när barnet är fyra år.