Debatt: Vem lär nästa golvläggare att lägga golv?

Sveriges konkurrenskraft riskerar att försvagas både snabbt och mycket. Inflation och en svag krona är två viktiga förklaringar, en annan är att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

Många branscher är i akut behov av yrkesutbildad arbetskraft och i framtidsprognoserna syns ingen ljusning. Trots att flera larmrapporter kommit de senaste åren satsar vi som land alldeles för lite på de utbildningsformer som skulle kunna bidra till ökad sysselsättning och bättre rekryteringsmöjligheter för svenska företag.

Listan på bristyrken kan göras nästan hur lång som helst. Inom politiken råder stor enighet om att yrkesutbildningar är viktiga för Sverige. Trots det lyser större satsningar med sin frånvaro. Det finns till och med exempel på kommuner som helt eller delvis ställer in planerade utbildningar inom yrkesvux trots att behovet i regionen är stort och tydligt definierat. I Halland motiverades nyligen ett beslut att stoppa antagningen till vissa yrkesutbildningar med att resurserna inte räcker till när statsbidragen minskar eller uteblir. Det skapar en ohållbar situation och visar på behovet av en stabil finansiering.

Ett annat stort bekymmer är att yrkeslärarbristen är skriande – enligt SCB:s arbetskraftsbarometer från 2022 har nio av tio arbetsgivare svårt att rekrytera yrkeslärare. Det behövs insatser för att få fler yrkesverksamma att helt eller delvis skola om sig till yrkeslärare och bidra till att säkra framtidens kompetensförsörjning.

För att Sverige ska kunna möta det enorma behovet av fler yrkesutbildade krävs en nationell satsning på landets yrkesutbildningar som inkluderar både gymnasiet, yrkesvux och yrkeshögskolan. Att satsa på yrkesutbildning är sannolikt den bästa investeringen i Sverige.

Vi föreslår därför att regeringen tar fram en nationell yrkesutbildningsagenda. Det första steget är redan taget i och med att regeringen för några dagar sedan meddelade att man ska utreda en helt ny typ av utbildning för vuxna. Syftet är att råda bot på den stora brist på arbetskraft som finns inom bland annat industri, bygg och transport. Målgruppen är vuxna som vill höja sin kompetens, eller byta yrke, och studera på gymnasienivå.

I en nationell yrkesutbildningsagenda ser vi på Academedia behovet av tre åtgärder. Det första är att fördubbla antalet platser på yrkeshögskolan till 70 000. Yrkeshögskolan är en av de mest framgångsrika utbildningsformerna sett till hur många som får ett arbete efter avslutad utbildning. Träffsäkerheten är också stor eftersom utbildningarna tas fram i nära samarbete med branschen och utifrån tydligt definierade behov på arbetsmarknaden.

Det kommunala yrkesvux behöver också förstatligas. Det är tydligt att kommuner inte alltid gör de satsningar som krävs för att utbilda i tillräcklig omfattning. Att kommuner prioriterar ner eller helt ställer in viktiga utbildningar för att statsbidrag uteblir är inte hållbart. Därför är det bättre att staten tar ett större ansvar för finansieringen eftersom det är en nationell angelägenhet att det utbildas i ett högt tempo utan avbrott.

Vårt tredje förslag är att satsa på utökad lärlingsutbildning, med lön på gymnasiet. Att erbjuda lön är ett sätt att få fler att välja dessa viktiga utbildningar. Möjligheten finns redan i dag, men utnyttjas i mycket liten omfattning eftersom regelverket är krångligt, arbetsgivarna måste också få mer stöd. Det finns en stor outnyttjad potential i lärlingsutbildningar, där mycket av lärandet sker ute på arbetsplatser.

Det kan tyckas som delvis drastiska åtgärder men läget är akut och vi har inte tid att vänta – vi behöver göra saker nu. För att kunna vara ett konkurrenskraftigt och innovativt land i framtiden krävs god tillgång till hög kompetens inom många områden.

Marcus Strömberg, VD AcadeMedia

Den här debattartikeln publicerades i Altinget 15 augusti 2023.