AcadeMedias svar på de tio frågorna

Den 25 september skrev Anna Dahlberg en ledare i Expressen där hon refererar till anonyma vittnesmål om hur det är att jobba på Drottning Blankas gymnasieskolor. Ett 50-tal lärare och rektorer reagerade på den bild som målades upp i ledartexten och skrev ett svar samma dag. Det var alltså inte ett svar från koncernen utan från medarbetare runt om i landet som inte höll med om de anonyma medarbetarnas beskrivningar. Drottning Blanka har totalt 27 gymnasieskolor och 700 medarbetare. I år började 7800 elever på någon av dessa skolor. Det är nio procent fler än förra året.

I Expressens opinionsblogg den 27 september följer Anna Dahlberg upp med tio frågor till AcadeMedia. Dessa svarar vi, alltså AcadeMedia, på här.

Anna Dahlberg kommenterade i bloggen vårt sätt att arbeta. För ovanlighetens skull kommenterar vi därför även Expressens. Ursprungsartikeln är en ledare vars poäng naturligtvis är att framföra åsikter. De fakta som åsikterna bygger på hade dock varit bra att verifiera, om inte annat för att få en lite bredare bild av verkligheten. Att döma ut en hel utbildningsverksamhet på några få vittnesmål är att ta på sig ett stort ansvar. Vi hade troligtvis i förväg kunnat reda ut en hel del frågetecken ganska enkelt.

Till frågorna så. Vi låter dem stå kvar i sin helhet för att det ska bli lätt att hänga med. En del svar är rätt långa, det beror på att frågorna är komplexa.

Fråga 1) I helgen skickade ni i skolledningen ut ett massmejl till alla anställda inom DGBY apropå min krönika. Där skriver ni att beskrivningen av Drottning Blankas Gymnasieskola är missvisande, men vidgår också: ”Med det sagt vet vi också att vi på olika skolor har utmaningar i exempelvis för hög personalomsättning, korrelation mellan slutbetyg och NP-resultat i ett visst ämne, antalet kränkningar osv.” Kan ni utveckla vad som menas med det?

Att 27 gymnasieskolor, oavsett huvudman, skulle vara helt befriade från utmaningar vore unikt. Alla skolor brottas med olika typer av problem, och Drottning Blankas skolor är naturligtvis inget undantag. Det som många medarbetare reagerat starkt på är att problem på enskilda skolor i ledartexten beskrevs som systematiska för hela verksamheten - det är de inte. Att vara medveten om de problem som finns, och ha en intern transparens, är inte samma sak som att hålla med om den bild som målas upp i krönikan.

Fråga 2) I repliken hävdas att det är högt i tak inom DBGY. Men de anställda som jag har talat med vittnar om en tystnadskultur, där exempelvis rektorerna är bakbundna av en sekretessklausul. Det vore bra med ett klargörande på denna punkt: Uppmuntrar alltså Academedia sina anställda att berätta öppet om eventuella brister? Är rektorerna inte alls begränsade av sekretessen?

Ja, vi uppmuntrar medarbetare att berätta om brister. Inom AcadeMedia råder meddelarfrihet i hela organisationen, vi har också sedan 2013 en anonym visselblåsarfunktion där alla kan slå larm om oegentligheter. Det kan göras helt anonymt och alla visselblåsningar utreds. Funktionen används, de utredningar som visat att visslaren haft rätt har fått konsekvenser för den person som anmälts.

Vår visselblåsarpolicy ligger på vår öppna medarbetarwebb: https://medarbetare.old.academedia.duvadev.se/om-academedia/policyer/whistleblowingpolicy/

Angående sekretessen för rektorer gäller den sådant som den svenska arbetsdomstolen slagit fast i den så kallade lojalitetsplikten. Det gäller till exempel att man som medarbetare inte får lämna konfidentiell information till utomstående, media är dock undantaget. Att larma om brister, så att de kan åtgärdas, är inte att bryta mot någon lojalitetsprincip, tvärtom är det att agera lojalt.

Fråga 3) Om rektorsbyten: Ifall den bild av stor omsättning av rektorer som förmedlas av mina uppgiftslämnare inte stämmer – hur ser de verkliga siffrorna ut?

Rektorer som är anställda av Drottning Blanka i år har i snitt arbetat 3,5 år som rektor på sin skola. Läsåret 20/21 låg den totala personalomsättningen inom Drottning Blanka på 11 procent, vilket är lägre än genomsnittet för riket. Samma siffra gäller för rektorer. Omsättningen av både medarbetare och rektorer sjunker inom Drottning Blanka och inom AcadeMedia i stort. Rektorer som är anställda av AcadeMedia i år har i snitt arbetat hos oss i 4,5 år. Ingen av de rektorer som valde att lämna Drottning Blanka under föregående läsår angav missnöje som orsak i de avslutssamtal som genomfördes.

Fråga 4) Om lärarbehörigheten: Hur stor är andelen behöriga/obehöriga lärare inom DBGY? Att ni har målsättningen att alla lärare ska vara behöriga är inte svar på frågan.

Det råder brist på behöriga lärare i hela Sverige och utmaningarna är större på mindre orter och bland yrkeslärare.  

Lärarbehörigheten inom Drottning Blanka är i snitt 73 procent, vilket är lägre än snittet för AcadeMedias gymnasieskolor som ligger på drygt 80 procent. Den lägre andelen behöriga lärare inom Drottning Blanka beror bland annat på att andelen yrkeslärare på skolorna är stor. Om vi tar bort andelen yrkeslärare, där lärarlegitimation inte är ett krav, så är andelen behöriga lärare inom Drottning Blanka idag 77 procent.

Drottning Blanka har, precis som kommunala och andra fristående skolor, större utmaningar att hitta behöriga lärare på mindre orter än i större städer. Endast fem av Drottning Blankas 27 skolor ligger i Stockholm, Göteborg eller i Malmö. Övriga 22 finns på orter som Borås, Falkenberg, Kungsbacka, Skövde. Trollhättan, Gävle och Sundsvall. Vi vill överallt höja andelen behöriga lärare, en förutsättning för det är ju dock att sådana finns att anställa. 

Fråga 5) Om betygssättningen: Om ni inte har satt i system att ge alldeles för generösa betyg – varför avviker då betygen systematiskt från resultaten i de nationella proven?

Det korta svaret på den här frågan är att vi naturligtvis är medvetna om att avvikelserna är stora på en del håll och att det ger utslag på totalen. Men att det skulle ha satts i någon form av system stämmer inte. Den som tror att lärare avsiktligt skulle ge elever högre betyg än de visat att de förtjänat har nog missbedömt yrkesgruppens integritet.

Drottning Blanka jobbar systematiskt för att nå ökad likvärdighet i bedömning och betygssättning, ett arbete som har intensifierats de senaste åren mot bakgrund av den senast tillgängliga statistiken. I sammanhanget finns det också anledning att understryka att det överhuvudtaget inte genomförts några nationella prov i riket på senare tid på grund av pandemin och att det därför inte är möjligt att veta om avvikelserna ökat eller minskat under de senaste två åren. Drottning Blanka har totalt sett en betydligt lägre andel elever med högutbildade föräldrar än i övriga riket (13 procentenheter lägre än det senast publicerade riksgenomsnittet) och vi vet av erfarenhet att elever från hem utan studietradition generellt sett har svårare att klara de nationella proven. Därför ska också eleverna, helt i enlighet med skolans författningar, erbjudas flera olika examinationsformer för att kunna visa sina kunskaper. Detta görs givetvis inom Drottning Blankas gymnasieskolor. Vi tar skolans kompensatoriska uppdrag på fullaste allvar och Skolverket är tydliga med att det nationella provet inte ensamt ska vara avgörande för en elevs betyg. Proven ska särskilt beaktas men “provresultatet ska inte helt styra betyget, utan vara ett stöd vid betygssättningen”. Detta gäller även inom Drottning Blankas gymnasieskolor.

Grundfrågan, som handlar om betygssystemet som sådant, är ett generellt problem för alla skolor. Helt nyligen föreslog utbildningsminister Anna Ekström ändringar i systemet, kursbetygen på gymnasiet ska tas bort och ämnesbetyg återinföras, ett förslag AcadeMedia stödjer. Ett annat stort problem med systemet är att det inte är tydligt hur stor vikt de nationella proven ska ha. Ett tredje är att vi vill ha nationella prov som rättas centralt, de ska bli jämförbara över tid och lärarens betygsbedömning ska samordnas med resultaten av proven. Då utnyttjar man en kombination av lärarens profession och unika information om eleverna med centralt bedömda prov.

6) Berätta om bonusavtalen för era rektorer. På vilket sätt bidrar siffersatta mål för vinst till ökad kvalitet på era gymnasier? Hur höga vinstmål och bonusar är rimliga enligt er?

En del gymnasierektorer inom AcadeMedia har en rörlig del i sin ersättning, det handlar om maximalt en månadslön under ett år.

Att sätta mål på ett adekvat sätt är inte alltid helt lätt och därför gör vi löpande olika avvägningar för att hitta en bra balans. Vi tror inte att rörlig lön är avgörande i den komplexa miljö våra skolledare verkar i. Vi tycker ändå att denna modell hjälper oss att rikta våra insatser på ett sådant sätt att det tillför våra verksamheter den extra kraft som behövs för att hela tiden lyckas utveckla våra verksamheter.

7) Om ”spökelever”: Å ena sidan skriver ni att skolans policy är att skriva ut elever efter 30 dagars frånvaro. Samtidigt lägger ni till att utskrivning är ”det sista alternativet”. Vad är det som gäller - har ni spökelever eller inte?

Begreppet “spökelever” har vi faktiskt aldrig hört förut. Nej, vi har inga “spökelever” eftersom det, om vi tolkar begreppet rätt, innebär att det satts i system att ta emot skolpeng för elever man vet inte längre går på skolan.  

Att skriva ut en elev är självklart det sista alternativet, alla andra tillgängliga insatser måste användas först, Om dessa insatser inte ger effekt skrivs elever ut efter 30 dagars frånvaro. Tecken på att eleven är på väg att komma efter, eller tappa sin motivation, syns oftast långt tidigare än de 30 dagar som eleven är helt frånvarande, insatserna sätts in före de 30 dagarna. Är eleven frånvarande söker vi kontakt på alla sätt vi kan, får vi inte det på 30 dagar skrivs eleven ut. Sen förekommer det att elever hör av sig igen, då kan de skrivas in på nytt. Vi ser alltså ingen motsättning mellan påståendena i din fråga.

8) Om elevhälsan: Ni uppfyller kraven, skriver ni. Men stämmer det att ni har elevhälsoteam som bara finns på plats en dag i veckan på åtminstone en av era skolor? Eller är denna uppgift felaktig, enligt er?

Ja, den uppgiften är felaktig. Elevhälsoteamet (EHT) på en skola består av flera olika kompetenser - skolläkare, skolsköterska, specialpedagog, kurator och psykolog.  Det finns inget krav på omfattningen reglerat i lag utan det är skolans storlek och elevernas behov som avgör omfattningen av EHT på en skola. Mindre skolor kan ha sin skolsköterska på plats en dag i veckan, samtidigt som specialpedagogen finns där flera dagar, utifrån det behov som identifierats. Utöver EHT-teamet har många av Drottning Blankas skolor heltidsmentorer som är en viktig del av det främjande och förebyggande arbetet för att stötta elevernas utveckling. Samtliga skolor följer en elevhälsoplan. Alla skolor har tillgång till både skolpsykolog och skolläkare, men det är inte kompetenser som finns fysiskt på en skola alla dagar utan dessa kallas in vid behov. 

9) Frågan om bristfälliga lokaler nämns över huvud taget inte i repliken. Men tycker ni i skolledningen för DBGY att det är rimligt att det finns gymnasium utan ett enda uppehållsrum för eleverna eller personalrum för lärarna?

Nej, vi har inga skolor som saknar uppehållsrum för elever eller personalrum för lärare. En del mindre gymnasieskolor kan dela vissa ytor med en annan skola i samma fastighet. På två av Drottning Blankas skolor delas personalrum med en annan skola som ligger vägg i vägg. Oftast är det en tillfällig lösning i samband med att en skolfastighet renoveras eller i väntan på att en av skolorna ska flytta till andra lokaler. Vi har också skolor där man delar matsal med andra skolor. 

10) Hur ser ni på de försök att visselblåsa som har gjorts inom DBGY? Det har bland annat inkommit en anmälan om en av era skolor till Skolinspektionen i september. Ett antal tidigare anställda har dessutom slagit larm hos AcadeMedias huvudägare Mellby Gård.   

Vi utreder alla skarpa visselblåsningar och uppmuntrar medarbetare att slå larm om oegentligheter (se svar på fråga två). Ett antal av de visselblåsningar som kommit till AcadeMedia har fått stora konsekvenser för den/de som anmälts, anmälningarna har visat sig vara korrekta.

 När en anmälan görs till Skolinspektionen får den ett diarienummer och blir då offentlig. Skolinspektionen gör sedan en bedömning, där man antingen bestämmer sig för att gå vidare, eller att ingen åtgärd behöver vidtas. Vi får i båda fallen besked från Skolinspektionen. I detta fall har vi ännu inte fått något besked från Skolinspektionen. Vi vet alltså inte om de kommer att utreda eller inte. Beskrivning av hur vi agerar i visselblåsningar står som svar på fråga 2. Anmälningar som kommer till oss, oavsett väg, bedöms och utreds alltid av oberoende part. De kan i princip avslutas på tre sätt.

1. Den utreds och bedöms vara helt eller delvis korrekt.

2. Det saknas avgörande uppgifter och uppgiftslämnaren återkommer inte med dessa. Då kan de inte utredas vidare. Det handlar oftast om uppgifter om var det har skett (på vilken skola) och vem/vilka som är inblandade.

3. Den utreds och visar sig vara felaktig.