Stora variationer i barns utveckling under förskoletiden  

Barns utveckling är ett område som ingår i den utbildningssatsning som Pysslingen Förskolor gör tillsammans med Barnsjukhuset Martina. Utbildningen är den första i sitt slag inom förskolesverige och leder fram till en certifiering inom barnhälsa. Syftet är att höja kompetensen och att skapa ännu tryggare barn och pedagoger. 

-Vi behöver en djupare förståelse för barns olikheter när det gäller utveckling av förmågor i förskoleåldern. Får vi det, kan vi ge tydliga verktyg för att ytterligare stärka barnen i deras individuella utveckling, säger Sara Lindberg, kvalitetschef Pysslingen Förskolor. 

Det finns många olika förmågor som ska utvecklas i förskoleåldern. I det här sammanhanget lyfts två olika grupper av förmågor fram. Det är dels de som kallas kognitiva och har med begåvning och tankeverksamhet att göra, dels socioemotionella förmågor som handlar om attityder, beteenden och det sociala samspelet. 

Barn föds med olika kognitiva förutsättningar. Forskning visar att cirka två tredjedelar har vad som anses vara normala kognitiva förutsättningar. Det betyder också att det, i en grupp om exempelvis 100 barn, är knappt 15 barn som har något sämre förutsättningar och lika många har något bättre förutsättningar. Några få kommer att ligga betydligt lägre och alltså ha stora utmaningar i sin förmåga att lära sig och förstå. Lika många kommer att ligga betydligt högre i sina förmågor och ha anmärkningsvärt lätt för sig att lära och förstå.

I förskolans vardag gäller det att försöka se och stötta alla barn, trots att de ibland har väldigt olika förutsättningar. De barn som har allra svårast kommer att kräva tydliga anpassningar av de krav man ställer. Att hjälpa barnet till en positiv spiral av lyckanden istället för en negativ spiral av misslyckanden är viktigt för barnets självkänsla och motivation. 

-För barn som har svårt med inlärning är det viktigt att erbjuda fler träningstillfällen och att som pedagog hitta olika sätt att förklara på, exempelvis genom att använda bilder eller föremål, säger Karolina Malmström, psykolog på Barnsjukhuset Martina.

Lika viktigt är det att försöka se de barn som har extra lätt för sig. Dessa barn snappar ofta upp saker första gången man berättar något och kan förstå saker som annars brukar komma längre upp i åldrarna. Till dessa barn behöver pedagogerna erbjuda passande utmaningar för att stimulera och stötta i deras utveckling. 

Barns sociala samspel är en socioemotionell förmåga. Vissa barn har svårare än andra att hantera och fungera i sociala relationer. Det kan bero på många olika saker, hur barnet mår, om barnet är impulsivt och att det därför lätt blir fel men också mer tydliga brister i just barnets sociala förmåga. Vissa barn vill gärna leka med andra men har svårt att få det att fungera, andra barn drar sig undan och tycker bäst om att vara själv eller med någon vuxen. 

-När man stöttar barn i dess sociala samspel är det viktigt att försöka se och förstå vad det är som blir svårt för det enskilda barnet. Det är också viktigt att försöka anpassa åtgärderna efter vad det specifika barnet vill eller önskar, säger Karolina Malmström. 

Tips för att stötta barns sociala utveckling: