Satsning på ökad likvärdighet gav minskade betygsavvikelser 

De samlade betygsresultaten för vårterminen 2023 visar att satsningen haft effekt. Avvikelserna har minskat markant inom både grundskolan och gymnasiet, samtidigt som slutbetygen totalt sett ligger på en stabil nivå. 

Satsningen har omfattat stärkt stöd till skolor, nya riktlinjer och fortsatta utbildningsinsatser i betyg och bedömning. AcadeMedia har också låtit ett externt analysföretag granska betygssättningen inom grund- och gymnasieskolan. 

Jimmy Kjellström, chef för AcadeMedias gymnasieskolor, kommenterar att avvikelserna minskat i samtliga ämnen under 2023. 

-Att vi lyst intensivt på den här frågan under en längre period har naturligtvis bidragit till en ökad medvetenhet och skärpa i hela organisationen. Vi har också arbetat för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning, bland annat i form av anonyma prov och samrättning inom och mellan skolor, säger han. 

Att balansera skärpta riktlinjer med en stark tillit till lärares profession är en utmaning, menar han. 

-Vi har stor tillit till våra lärares kompetens att bedöma elevers kunskaper, det är också läraren som har det samlade bedömningsunderlaget. Samtidigt har vi ett betygssystem i svensk skola som leder till bristande nationell likvärdighet. Det kan vi inte påverka, men vi kan ta ansvar för att så långt det går säkerställa likvärdigheten inom och mellan våra skolor, säger Jimmy Kjellström. 

-Vi kan inte som enskild aktör peka med hela handen och säga att slutbetygen i alla lägen helt ska överensstämma med de nationella proven, för så är inte skollagen utformad, säger Jimmy Kjellström. 

Skollagen säger att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen, men det är inte tydligt hur styrande de ska vara för en elevs slutbetyg. Att det är stora skillnader mellan nationella prov och slutbetyg är vanligt både på friskolor och kommunala skolor. På skolor där många elever kämpar för att bli godkända är det vanligare med större avvikelser. 

Dagens betygssystem har kritiserats av bland annat Skolverket och Riksrevisionen, som menar att det är svårt att veta om ett betyg betyder samma sak på olika skolor. Det förekommer ett stort mått av relativ betygssättning, som innebär att det är lättare att få ett högre betyg på skolor där eleverna totalt sett presterar sämre och vice versa. 

För AcadeMedias grundskolor minskade avvikelserna mellan nationella prov och slutbetyg mest i matematik och svenska, men även i engelska ökade överrensstämmelsen något på totalen 2023. 

Lotta Krus, chef för AcadeMedias grundskolor, ser det som en direkt effekt av satsningen. 

-Likvärdig bedömning och betygssättning har länge varit ett prioriterat område för oss och jag upplever att vi fått med oss alla skolor på tåget när vi växlat upp arbetet ytterligare. Minskade avvikelser är oftast inte ett mål i sig utan en konsekvens av hur man arbetar med betyg och bedömning, både lokalt på skolan och på huvudmannanivå. Det handlar om att skapa tydlighet, trygghet och goda förutsättningar för rektorer och lärare, säger hon. 

-Det är samtidigt viktigt att arbetet med ökad bedömningskompetens inte sker i ett helt eget spår, det hänger tätt ihop med arbetet att utveckla undervisningen. För att kunna bedöma elevers kunskaper på ett rättvisande sätt är det viktigt att vi ger dem så goda förutsättningar som möjligt för lärande och att visa vad de kan, för att så många som möjligt ska nå målen, säger Lotta Krus. 

Andelen elever på AcadeMedias skolor som vårterminen 2023 fick ett högre slutbetyg än resultatet på det nationella provet i matematik, svenska och engelska, jämfört med rikssnittet. Vårterminen 2022 inom parentes. 

Grundskolan årskurs 9 
Svenska: 20,8 procent (33,0) 
Rikssnitt: 28,1 procent (35,4) 

Engelska: 10,3 procent (11,6) 
Rikssnitt: 9,5 procent (10,3) 

Matematik: 26,7 procent (39,8) 
Rikssnitt: 24,2 procent (34,5) 

Gymnasiet 
Svenska: 30,4 procent (39,8) 
Rikssnitt: 32,7 procent (35,5) 

Engelska: 16,3 procent (26,2) 
Rikssnitt: 15,6 procent (20,7) 

Matematik: 27,6 procent (42,8) 
Rikssnitt: 25,9 procent (35,8) 

*För gymnasieskolan baseras uppgifterna på det aggregerade utfallet av samtliga kursprov i respektive ämne.