Riskfyllt med sjukskrivningar under studietiden

Under tonåren ska unga successivt ta sig bort från sina föräldrar och ta sig ut i världen, interagera med jämnåriga, hitta sin egen integritet och identitet och utveckla en bas för sin framtid. Det sociala sammanhanget, som är nödvändigt för att utveckla de här färdigheterna för framtiden, är utmärkande för denna period i livet. Att interagera med jämnåriga, andra vuxna än sina föräldrar, och att utbilda sig är förutsättningar för att skapa en hållbar grund för framtida relationer, psykisk hälsa och försörjning.

Om man då som student blir sjukskriven för psykisk ohälsa och därigenom helt avskärmas från den livsmiljö som ska ge förutsättningar för framtiden ger det dubbel problematik. Dels kommer utbildningen att bli uppskjuten, men även den sociala träningen och färdigheterna som de unga behöver i den åldern blir lidande. Dessutom finns det ingen ansvarig för rehabilitering av den unge studenten, motsvarande det ansvar en chef har för rehabiliteringen av en anställd medarbetare.

Det innebär i praktiken att en elev och student kan vara långtidssjukskriven utan en rimlig rehabiliteringsplan, rektor kan inte finnas som naturlig part gentemot sjukskrivande läkare, och CSN (som de facto är betalande av ersättning) har inte del i att få tillbaka eleven till skolan. Försäkringskassan blir inte heller inkopplad eftersom det inte är en anställning.

Så vad får detta för konsekvenser?

Kortsiktigt upplever rektorer en frustration eftersom de inte kan argumentera mot ett läkarintyg. Eleven upplever att de inte kan/får vara i skolan (alls ibland) och blir hemma, tappar sitt sociala liv i skolmiljön och ibland även sitt sammanhang helt.

De psykiska sjukdomar som ligger till grund för sjukskrivningarna är ytterligare en risk, då skolan ofta får svårt att ställa krav på eleverna i rädsla för att skada eleven ytterligare. Skolan har betydligt lättare att ställa krav på fysiskt skadade elever att fortsätta studera med hjälp av sjukhusskola eller extra stöd från skolan.

Vi vuxna kring eleverna behöver ta tag i den här frågan. Vilka bär ansvaret när elever blir sjukskrivna och därmed hamnar i en ökad risk att falla mellan stolarna mellan olika samhällsaktörer, och på lång sikt helt hamna utanför samhället eftersom de inte kan slutföra sina studier?

Det här är inte unikt för gymnasieelever. Inom högskolans värld blir konsekvenserna de samma. Ingen är egentligen ansvarig för rehabiliteringen för studenter.

Vi måste komma till ett läge där någon är ansvarig istället för “någon annan” eller “ingen”. Vi har ungdomarnas framtid i våra händer och inom AcadeMedias gymnasiesegment ser vi samma problematik hos våra verksamheter från norr till söder. Vi har 13 procent av Sveriges alla gymnasieelever i våra verksamheter så vi måste ta upp den här frågan på agendan och diskutera hur vi kan skapa ett system som bättre gagnar elevernas förutsättningar till en god framtid.

Den 9 maj kommer jag att bjuda in till en “Tankesmedja” där hälften av deltagarna är inbjudna externa gäster och hälften är deltagare från våra verksamheter – i första hand elevhälsa, skolchefer och rektorer. Vi behöver belysa det här problemet från många vinklar för att kunna påverka systemet till det bättre.

Här kan du läsa mer och anmäla dig.

Kristina Bähr, skolöverläkare AcadeMedias gymnasieskolor

#Elevhälsa Gymnasiet