Debatt: PISA räcker inte, Sverige behöver egna årliga mätningar
Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 21 december 2023
Det är ett underbetyg att Sverige saknar årliga kunskapsmätningar.
Att invänta PISA, som genomförs var tredje år, är inte tillräckligt för att bedöma läget i den svenska skolan. När till och med våra ansvariga skolpolitiker verkar tagna på sängen varje gång de nås av resultaten från internationella mätningar är det ett tecken på att något behöver förändras. Staten måste nu ta kontroll över den nationella kunskapsuppföljningen i skolan och särskilt viktigt blir det att följa upp hur det går framöver för de elever som tappade mest under pandemin.
Dagens betygssystem omöjliggör dessvärre relevanta kunskapsjämförelser, både mellan skolor och år. Det beror på att det inte går att säga att ett betyg betyder samma sak på olika skolor, något som bland annat Skolverket slagit fast. Inte heller de nationella proven fungerar för ändamålet eftersom de inte är konstruerade för att följa kunskapsutvecklingen, dessutom dröjer införandet av extern provrättning.
Hade vi haft årliga kunskapsmätningar hade vi sett detta tidigare och skolan hade kunnat sätta in särskilda insatser för att kompensera för kunskapsfallet. Faran med nuvarande ordning är att det stället blir panikåtgärder där politiker som vill visa sig handlingskraftiga riskerar att kasta ut barnet med badvattnet. Att ansvariga skolpolitiker slentrianmässigt beskyller friskolorna för kunskapstappet i PISA är också en tydlig signal om att de inte ens förmår formulera det verkliga problemet.
Sverige behöver ta ett rejält omtag med ett ökat fokus på kunskap och kunskapsuppföljning. Vi behöver utveckla nya kunskapsmätningar för flera ämnen och göra dem jämförbara över tid. De internationella mätningarna som PISA och PIRLS blir fortsatt viktiga för internationella jämförelser – men inte de enda verktygen vi har för att på ett tillförlitligt sätt följa kunskapsutvecklingen på hemmaplan.
Vi som arbetar med att utveckla svensk skola ser ett tydligt mönster. Varje gång PISA presenteras ska alla politiker befästa sina egna positioner och käpphästar. Att ta kontroll över kunskapsmätningen i svensk skola borde vara högt prioriterat för styrande politiker så att vi slipper tas på sängen var tredje år.
Bäst vore att utforma de nationella mätningarna utifrån samma metodik och representativa urval som PISA, men genomföra dem varje år i både årskurs 6 och 9. Resultaten kan också ge indikationer på om betygssättningen i svensk skola ligger i linje med kunskapsutvecklingen.
Nästa PISA presenteras i december 2026, innan dess måste varje ansvarigt skolparti ha föreslagit och infört nationella kunskapsmätningar och förstärkt gymnasiet och komvux för att fånga upp de elever som tappat kunskap.
Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella Engelska Skolan
Marcus Strömberg, VD AcadeMedia
Cecilia Carnefeldt, styrelseordförande Kunskapsskolan
Du kanske också är intresserad av
Kort om oss
AcadeMedia skapar möjligheter för människor att utvecklas. Våra 18 870 medarbetare på våra drygt 700 enheter (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningar) har ett gemensamt fokus på kvalitet och utveckling.