Sammanställningen omfattar Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskningar mellan åren 2019 och 2022. En sak som sticker ut i rapporten är skillnaderna mellan kommunala och fristående huvudmän.
Ett exempel är att det bland kommunala huvudmän bara är en av tio som i hög utsträckning lever upp till Skolinspektionens krav på hög kvalitet i arbetet med analys av skolresultat och trygghet - bland fristående huvudmän är det mer än var fjärde.
I rapporten från Friskolornas riksförbund framkommer även skillnader mellan större och mindre skolhuvudmän. Det är vanligare att små aktörer bedöms ha en verksamhet av lägre kvalitet.
–Självklart är det en fördel att vara stor och resursstark när det handlar om kvalitetsarbete. Det möjliggör att vi kan ha en väl utbyggd kvalitetsorganisation som hjälper våra skolor och förskolor att säkra kvaliteten och vidareutveckla verksamheten, säger Ingela Gullberg som är AcadeMedias kvalitetschef.
–Små huvudmän besitter sällan samma expertis vilket skulle kunna vara en av anledningarna till att de inte kommer ut lika väl i Skolinspektionens granskningar. Vi inom friskolorna är ju också helt specialiserade just på utbildning medan kommuner har väldigt många andra uppdrag att hantera parallellt, säger hon.
Skolinspektionen publicerar varje år sina beskrivningar av den svenska skolan och vad som har framkommit genom deras olika kvalitetsgranskningar och tillsyner.
Ingela Gullberg tycker att granskningarna har blivit vassare på senare år och att de bidrar till utveckling.
–Det är värdefullt att få externa ögon på vår verksamhet och Skolinspektionens bedömningar ger ofta ytterligare skjuts åt kvalitets-och utvecklingsarbetet på våra skolor. Vi tar alltid till oss av den kritik vi får och gläds samtidigt åt alla kvitton på att våra skolor och förskolor erbjuder utbildning av god kvalitet, säger Ingela Gullberg.