Lärande lärare ska förbättra elevernas lärande

Nils Ödéhn från Klara Vallgatan och Jacob Pettersson från ProCivitas Helsingborg samlar förstelärarna för den första av läsårets fyra kollegiala träffar på Campus Södermalm i Stockholm.

Regelbundna nätverksträffar för förstelärarna har varit en utgångspunkt för skolorna inom Klara Teoretiska, Sjölins, ProCivitas och Donnergymnasiet. Målsättningen är att eleverna ska mötas av en undervisning som utgår från deras förutsättningar och behov. Det är ofta lättare sagt än gjort och för lärarna är det viktigt att kunna utbyta erfarenheter och analysera sin undervisning tillsammans med kollegor. 

– Vårt mål är att hela styrkedjan kommer närmare varandra - från skolchef, rektor, lärare och ända in i klassrummet. Att utse särskilda förstelärare som leder utvecklingsarbetet framåt är en framgångsfaktor, säger skolchef Pernilla Engqvist Widegren, skolchef för Klara Teoretiska.

Projektet har tagit fasta på Helen Timperleys forskning om vikten av att pedagoger får utvärdera kollegialt hur olika undervisningsmetoder påverkar elevens lärande. Tidigare år har projektet bland annat fokuserat på samtalsmetodik, att skapa tillit i en lärargrupp samt hur man hanterar motstånd. Förstelärarna har också fått träna på att organisera och driva klassrumsobservationer och ge feedback på undervisningens kvalitet. Detta år är det ett ökat fokus på utveckla evidensbaseringen av det kollegiala lärandet. 

Jimmy Rosengren är utbildningsdirektör för AcadeMedias totalt 24 teoretiska gymnasieskolor.

– När vi inventerar vilka förstelärare vi har på skolorna så inser vi att vi sitter på en skatt.  De flesta har redan lärt sig att driva det kollegiala lärandet på sina skolor, de besitter både lång erfarenhet och utbildning på en nivå så att det blir legitimt att leda andra.

Genom att låta förstelärarna leda processen så säkerställer skolledningen att projektet har förankring hos de som leder det pedagogiska arbetet på skolorna. 

– På detta sätt kan vi lyfta våra lärare och ge dem mer ansvar utan att de behöver sluta att vara just lärare. Vi behåller samtidigt örat mot rälsen, då våra förstelärare arbetar dagligen med undervisning, säger Jimmy Rosengren. 

Nils Ödéhn är lektor på Klara Vallgatan i Göteborg och undervisar i psykologi och matematik och Jacob Pettersson är förstelärare i spanska och franska på ProCivitas Helsingborg. De ser båda stora möjligheter med att samla de cirka 60 förstelärarna till gemensamma träffar. Tillsammans undervisar skolorna mer än 10 000 gymnasieelever i hela Sverige.

– Vår målsättning är att deltagarna ska känna att de får med sig konkret och handfast material från träffarna, för att sedan direkt kunna använda detta i sin processledarroll på sina enheter, säger Jacob Pettersson

– Det viktigaste är att effekterna av det kollegiala lärandet når ända ut i klassrummen. Att lärare samarbetar och utvecklar undervisningen genom ett mer evidensbaserat förhållningssätt ska leda till att undervisningen vilar på en vetenskaplig grund, säger Nils Ödéhn. 

På Klara Vallgatan i Göteborg har man arbetat med kollegialt lärande i nära nio år, och Nils Ödéhn tycker att hans egen undervisning utvecklats mycket under de åren. Strategier för närvarofrämjande undervisning och metoder för att dagligen använda informell bedömning har lett till högre måluppfyllelse, färre F och färre omprov på skolan. 

– Tack vare vårt kollegiala lärande har vi varje år tagit kliv framåt som personalgrupp. Tydliga effekter kan synas i vårt ledarskap i klassrummet, hur motiverade eleverna är till ämnena, sättet vi jobbar med sambedömning, studieteknik och kursuppbyggnad. Den stora vinsten kommer i att vi kontinuerligt analyserar verksamhetens behov och sedan löser utmaningar som grupp, ej som individer, säger Nils Ödéhn. 

Enligt Jacob Pettersson och Nils Ödéhn måste förstelärarna nå en samsyn med sina lärargrupper kring hur det kollegiala arbetet ska läggas upp, och tydliggöra att investeringen i tid återbetalas genom exempelvis ökad måluppfyllelse, högre examensgrad eller färre omprov:

– Det systematiska utvecklingsarbetet skall spara oss tid, inte ta tid ifrån oss som vi sedan måste ta igen. Det gäller att nå en samsyn med sina lärgrupper kring hur vi skall lägga upp det kollegiala arbetet, så att investeringen på sikt leder till en bättre verksamhet som gagnar elevernas lärande. Därför behöver vi också evidensbasera, så att vi utvärderar om vårt utvecklingsarbete får effekt. 

Ett nära samarbete mellan rektorer och förstelärare är en förutsättning för att arbetet ska få legitimitet. Respektive rektor ska organisera sin verksamhet så att det varje vecka finns tid för kollegialt lärande. 

– En av målsättningarna är att gruppen ska bli ännu bättre på att involvera rektorerna på skolan. Vi vill ju att varenda lärare ska få möjlighet att ingå i ett kollegialt lärande som leds av förstelärare på skolan, säger Jacob Pettersson. 

För att det systematiska utvecklingsarbetet skall ge någon effekt så måste det grundas i gemensam analys i den enskilda verksamhetens behov. 

– Flertalet av skolans enheter bör vara med, förutom lärare även ledningen och elevhälsoteamet. Om man tillsammans kommer fram till vad vi behöver utveckla så har man redan från början intern motivation och mindre motstånd, säger Nils Ödéhn. 

Skolorna i gruppen skiljer sig åt, både storleksmässigt och med vitt skilda elevgrupper och skolresultat. Trots de stora skillnaderna så finns det goda förutsättningar att arbeta kollegialt, enligt förstelärarna Jacob och Nils.  

– Vårt mål där är att bidra med ett processtöd som utvecklar samtliga skolors processer. Det är därför vi vill jobba med både rektorer och förstelärare i år. Utvecklingsbehoven är däremot lokala och måste identifieras och bemötas lokalt, säger Jacob Pettersson.

– Det är fantastiskt att få jobba med en grupp med så mycket pedagogisk erfarenhet. Guldet här kommer bli om vi hittar ett sätt att jobba med sharing och best practice, så att vi tillsammans utvecklar de bästa kollegiala processerna för alla skolor. Det finns en stor styrka i våra olikheter och att vi kommer från skolor med olika profiler, säger Nils Ödéhn. 

AcadeMedias teoretiska verksamhetsområde består av totalt 24 gymnasieskolor inom Klara Teoretiska (11 skolor), ProCivitas (7 skolor), Sjölins gymnasium (5 skolor) och Donnergymnasiet (1 skola). Skolorna finns i hela Sverige, från Malmö i söder till Sundsvall i norr, och förbereder sina elever för vidare studier genom de högskoleförberedande programmen ekonomi, naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik.