×
 

Likvärdig skolpeng måste säkras

Replik publicerad i Dagens Samhälle 2019-04-15

Även den som är emot valfrihet i skolan måste respektera att det finns en lagstadgad valfrihetsprincip i Sverige.
Elever som skriver digitalt prov

Ulla Hamilton mfl
vd Friskolornas riksförbund

Sten Svensson har kommenterat vår debattartikel om skolpengen. I hans text finns ett antal faktafel som vi tycker är viktiga att rätta till. Det är tydligt att Svensson inte vill ha friskolor i landet. Men även den som bara vill se kommunala skolor har all anledning att se vikten av insyn och förståelse över kommunens skolkostnader.

I förlängningen innebär otydlighet och brist på insyn försämringar för elever, oavsett skolform. Oaktat vad man tycker om valfrihet i skolan, så har vi en valfrihetsprincip i Sverige och den är lagstadgad. Så, självklart är det viktigt att skolpengen som eleven enligt lag bär med sig också blir korrekt.

I sin replik nämner Svensson en utredning från början av 90-talet, men den är inte längre relevant då den gjordes för drygt 20 år sedan. Svensson hävdar vidare att kommunerna har det fulla ansvaret att se till att skolplikten uppfylls, medan friskolor själva får bestämma sitt utbud av utbildningsplatser. I detta sammanhang, är den statliga utredning som föregick skolpengslagstiftningen 2010 värd att nämnas där det slogs fast att det för kommunernas del handlar om marginella kostnader för oförutsägbara förändringar kopplat till skolplikt.

Friskolorna vill bara ha ännu mer betalt

Det är intressant hur Svensson tycks tro att det bara är kommunerna som lever i oförutsägbarhet. Självklart kan inte friskolor med svängningar i elevunderlaget och fleråriga hyresavtal (dessutom hyror till marknadspris till skillnad från många kommunala skolor) ta de ekonomiska förutsättningarna för givna.

Med dagens praxis kan dessutom kommunerna styra resursfördelningen gentemot friskolor genom att exempelvis skapa socioekonomiska viktningar av elevpengen som gynnar den elevsammansättningen som just den kommunala skolan har. Det kan innebära sänkningar av skolpengen till friskolorna helt utan framförhållning. Enligt Skolverkets statistik kostar en elev i en friskola cirka 10 000 kronor mindre per år för skattebetalarna jämfört med en elev som går i en kommunal skola.

Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund

Cecilia Marlow
tf vd Internationella Engelska Skolan

Jonas Nordström
chefsjurist Academedia