Hur får vi fler pojkar att lyckas i skolan?   

Skolforskare Fredrik Zimmerman föreläste för medarbetare och skolledare på LBS Halmstad. Rektor Linda Ekstrand är initiativtagare till projektet.

– Vi vill bli bättre på att jobba med de här frågorna, både på övergripande skolnivå men också i klassrummet och resten av skoldagen. Genom vår satsning kan jag och mina medarbetare reflektera kring hur vi agerar på olika nivåer, och vilka faktorer som påverkar studier och framgångar kopplat till kön, säger Linda Ekstrand, rektor på LBS i Halmstad och initiativtagare till projektet. 

Under läsåret ska skolans medarbetare fördjupa sig i begreppet studiekultur. Målsättningen är att skolans pojkar ska få ökade förutsättningar att lyckas bättre, samtidigt som skolan skapar en gynnsam studiekultur och miljö som i slutändan gynnar både pojkar och flickor. 

Cirka 80 procent av eleverna på LBS Halmstad är pojkar.. Skolan har en stabil examensgrad som ligger kring 98-100 procent, men pojkarna släpar efter betygsmässigt. 

– Flickorna hos oss ligger historiskt sett över rikssnittet, medan pojkarna ligger under. Detta är givetvis något som vi på sikt hoppas kunna ändra på, därför är det intressant att ta del av Fredriks Zimmermans kunskaper inom området. Vårt mål är att alla elever, oavsett kön, ska kunna nå sin fulla potential, säger Linda Ekstrand.

Fredrik Zimmerman är lektor vid högskolan i Borås och författare till boken ”Pojkar i skolan; vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan”. I november föreläste han för skolans medarbetare kring vad forskningen visar och hur det är möjligt att förbättra pojkars studieresultat. Representanter för LBS huvudman och skolledning deltog också i föreläsningen. 

På skolan har kollegiet diskuterat vilka konsekvenser pojkars låga resultat kan leda till i längden för den enskilda individen. Att inte få med sig en examen eller att få väldigt låga betyg kan påverka individens möjlighet att bli en del av samhället, vilket i förlängningen kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa enligt Fredrik Zimmerman. 

Kompetens är, och har alltid varit, en viktig del i vårt samhälle. Ett sätt för pojkar att inte visa sig inkompetenta kan enligt Zimmerman vara att istället visa ointresse. Enligt Zimmerman kan detta vara ett tecken på att de behöver mer hjälp. Dessa pojkar behöver en hög grad av struktur och tydlighet för att välja att anpassa sig till skolan. Zimmerman menar att vi behöver öka pojkars studiekompetens och utveckla deras strategier i skolans värld. Genom att arbeta aktivt med studieteknik och att göra skolan mer begriplig för pojkarna så torde resultaten öka.

– Pojkar som har det svårt i skolan måste se sin egen framgång. Vi måste tydliggöra uppgifterna och arbeta med hur man löser en uppgift. Att göra uppgifterna överblickbara och lätta att följa och förstå. Därtill tydligt arbeta in att man inte jämför med andra utan enbart med sig själv. Att titta på sin egen progression i lärandet och sin egen framgång, säger Fredrik Zimmerman. 

Skojbråk verkar, enligt Zimmerman, ha en mycket stor inverkan på pojkars möjligheter att lyckas i skolan. Skojbråk är ett sätt för pojkar att visa gemenskap och att bli socialt accepterade, men samtidigt är det något de egentligen mår dåligt av. Därför behöver det finnas en nolltolerans mot skojbråk i klassrummet, där läraren inte gör skillnad på vad som är ok för pojkar och flickor. 

Lärare behöver således arbeta för en positiv studiekultur bland pojkar, vilket enligt Zimmerman görs genom att fokusera på några utvalda delar: 

Enligt Fredrik Zimmerman har lärare en mycket viktig roll i att göra klassrummet till en neutral frizon där de aktivt motverkar att vissa normer och beteenden reproduceras. Pojkar behöver enligt Zimmerman ha rätt typ av utrymme, stöd och stöttning som motverkar deras självhandikappande handlingar som gör att de halkar efter i lärande och progression. 

Linda Ekstrand menar att könstypiska mönster spelar in, och att killar i högre utsträckning tvingas ”offra” social status för att lyckas i skolan, vilket tjejer inte på samma vis behöver göra. 

– Det finns samtidigt en hel del förväntningar på pojkars beteenden, som att de förväntas vara högljudda och ta mycket plats. Detta resulterar i att pojkar oftare anlägger en anti-plugg-kultur som en del av sin identitet. Det kan också finnas biologiska skillnader som gör att killar i vissa fall har det svårare med de krav som skolan ställer på dem. Detta kan exempelvis handla om att konsekvenstänkandet inte är fullt utvecklat, säger Linda Ekstrand. 

Lotta Krus är utbildningsdirektör inom AcadeMedias kreativa gymnasieskolor, där LBS 18 skolor ingår. Som representant för huvudmannen tycker Lotta Krus att frågan om jämlika och jämställda förutsättningar är viktig att följa. 

– Vi följer noga det arbete som LBS Halmstad bedriver, för att se vad vi kan lyfta i ett större sammanhang. Huvudmannen för LBS har en medvetenhet kring de skillnader som finns mellan pojkars och flickors resultat, men också mellan andra grupper. Vi utvecklar vårt arbete kring detta för att i framtiden på ett bättre sätt skapa jämlika och jämställda förutsättningar för alla våra skolor och elever, säger Lotta Krus. 

För mer information om LBS arbete med pojkars lärande och prestation, kontakta gärna rektor Linda Ekstrand eller utbildningsdirektör Lotta Krus. 

LBS Kreativa Gymnasiet består av 18 skolor med fokus på kreativa branscher. Skolorna erbjuder högskoleförberedande utbildningar inom bland annat media, grafik, design, e-sport och spelutveckling. LBS Kreativa Gymnasiet finns i Borås, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Kungsbacka, Linköping, Lund, Kristianstad, Kungsbacka, Malmö, Nyköping, Stockholm, Trollhättan, Varberg, Växjö och Örebro.