”En trygghet när proven rättas av lärare på andra skolor” 

Skolverket konstaterar att dagens betyg inte går att få nationellt likvärdiga utan att göra förändringar i betygssystemet. 

Så vad kan då en enskild skola göra för att så långt det går se till att elever får ett betyg – som även i jämförelse med andra skolor – är rättvist? 

På grundskolan Vittra Landborgen i Helsingborg använder man sig av anonym rättning av de nationella proven och genom att byta prov med andra skolor undviker man dessutom att lärare rättar de egna elevernas prov. 

-Det är nog oundvikligt att inte på något sätt färgas av att man vet vilken elevs prov man har framför sig. Lärare har ju en helhetsbild av varje elevs förmågor och kunskaper. Genom att anonymisera och byta prov med andra skolor skalar vi bort alla faktorer som inte har med de nationella proven att göra, säger skolans rektor Pernilla Svensson. 

Samverkan kring rättningen av de nationella proven är nytt för i år och omfattar proven i svenska, engelska och matematik i årskurserna 6 och 9. Mona Abbas, som undervisar i svenska i årskurserna 7–9, tycker att det är bra att jobba tillsammans med andra skolor när det gäller bedömning och betygssättning. 

-Det skapar en trygghet och ger mig en bekräftelse på att jag ligger rätt i min bedömning. Det har jag kunnat se när jag fått tillbaka och analyserat mina elevers prov som rättats av andra, säger hon. 

Vittra Landborgen är en av många skolor som tagit ett helhetsgrepp kring frågan om likvärdig bedömning och betygssättning.  Samverkan med andra skolor är bara en del i det arbetet. Den obligatoriska kursen i betyg och bedömning som AcadeMedia tagit fram i samarbete med Karlstads universitet är en annan viktig insats.  

-Jag tycker att kursen gav mycket och vi i arbetslaget gick den ihop. Vi har också jobbat mycket tillsammans med implementeringen av den nya läroplanen, som jag tycker ger ännu större friutrymme för olika tolkningar när det kommer till bedömning av elevers förmågor och kunskaper. Där har vi bland annat jobbat i ämnesgrupper tillsammans med lärare från andra skolor, berättar Mona Abbas. 

För en rektor är det viktigt att skapa rätt förutsättningar för lärare att kunna samverka med kollegor, både på och utanför den egna skolan. 

-Lärare behöver ha forum där de kan jobba med de här frågorna tillsammans, både i ämnesgrupper och arbetslag. Vi har avsatt tid för det i kalendariet. Vi har också en tydlig systematik för hur vi jobbar med betygsprognoser, där vi går igenom hur varje elev ligger till och vilka insatser som kan behöva sättas in, säger Pernilla Svensson. 

-Om vi ser avvikelser mellan vad elever presterat på det nationella provet och deras betyg i ett specifikt ämne så analyserar vi noga vad det kan bero på, säger hon. 

När man pratar om likvärdig bedömning och betygssättning är det viktigt att också backa ett steg och först säkerställa likvärdig undervisning. Det menar Arnela Nilsson som undervisar i matematik i årskurserna 7–9 på Vittra Landborgen. 

-Allt börjar med planeringen och genomförandet av undervisningen. Där jobbar vi lärare tillsammans för att säkerställa att eleverna får den undervisning de ska. På vår skola jobbar vi i ämnesgrupper där vi går igenom vad eleverna ska kunna när de slutar årskurs 3,6 och 9. Vi ger också varandra råd kring examinationsformer och bedömning. Det är viktigt att det finns en röd tråd, säger hon.  

-Träffar med pedagoger från andra skolor blir extra viktiga när man är ensam om att undervisa i sitt ämne på en mindre skola som vår. Då är det skönt att kunna diskutera med andra, inte minst om det är någon elevs betyg man är lite osäker på. Alla lärare behöver stöd och trygghet, säger Arnela Nilsson. 

Sedan 2019 finns en striktare skrivning i skollagen om att resultaten på de nationella proven alltid ska ”särskilt beaktas” vid betygssättning. Men om man tittar på hur det ser ut i riket, både hos kommunala och fristående huvudmän, syns ofta stora avvikelser mellan nationella prov och slutbetyg. 

Skolverket menar i sin rapport från 2020 att varken de striktare skrivningarna kring de nationella provens betydelse, eller andra insatser som gjorts, har lett till ökad likvärdighet. Olika tolkningar av de nationella provens betydelse kan vara en förklaring. 

För Arnela Nilsson väger de nationella proven i matematik tungt. 

-Jag tycker att man ska ha stor respekt för dem. I matematik tycker jag att de nationella proven täcker in stora delar av vad eleverna ska kunna och jag ligger nära de nationella proven i min undervisning, säger Arnela Nilsson. 

Pernilla Svensson, Arnela Nilsson och Mona Abbas är överens om att det vore bra med obligatorisk extern rättning av de nationella proven även om det inte löser hela problemet med bristande likvärdighet. 

-Det vore välkommet. Det är nog omöjligt att inte påverkas av de elevgrupper man har, alla blir hemmablinda till slut. Det är därför det också är viktigt att jobba aktivt med till exempel bedömningsstöd och sambedömning så att lärare inte lämnas ensamma i arbetet, säger Pernilla Svensson. 

Oavsett hur de nationella proven rättas kan de aldrig bli helt styrande, menar hon. 

-Det är en konst att skapa olika situationer där elever kan visa sina kunskaper, de nationella proven kan inte fullt ut jämföras med det gedigna bedömningsunderlag lärare har. Men man bör alltid noggrant analysera hur skolans avvikelser ser ut jämfört med riket och om de är stora och systematiska ska de granskas. 

-Sen tror jag inte att man kommer åt den bristande likvärdigheten i betygssättningen genom att bara göra bedömningen av de nationella proven mer likvärdig. Det kanske kan hjälpa till viss del, men lärares betygssättning utgår ifrån att vi har en undervisning som är anpassad för eleverna. Jag tycker att Skolverket borde lägga större fokus på att bygga upp en bra bedömningsportal och ha ett mycket mer omfattande och tydligare bedömningsstöd som kan stötta lärare i deras uppdrag, säger Pernilla Svensson. 

Hösten 2022 införde AcadeMedia skärpta riktlinjer för arbetet med likvärdig bedömning och betygssättning. De nya riktlinjerna, som bland annat tydliggör rektorers, skolchefers och utbildningsdirektörers roll och ansvar, samt krav på sambedömning mellan skolor, har börjat implementerats under läsåret (2022/23).

Läs mer om de skärpta riktlinjerna här