En mer likvärdig betygssättning
Att betygen inte är likvärdiga beror i huvudsak på betygssystemets utformning. Det slog Skolverket fast i en rapport för två år sedan. De luddiga betygskriterierna och svårigheterna för lärare att tolka dem på ett enhetligt sätt har skapat en situation där man inte kan lita på att ett betyg betyder samma sak för elever på olika skolor.
Friskolor och det fria skolvalet beskylls ofta för att vara huvudorsaken till betygsinflation - att höga betyg skulle vara ett sätt att locka till sig elever. Att friskolor tenderar att ha något större avvikelser mellan nationella prov och slutbetyg är korrekt, men enligt Skolverkets rapport är skillnaderna mellan olika huvudmän marginell. Endast 1,5 procent av de totala skillnaderna i betygsättning mellan skolor kan härledas till huvudmannatyp, medan mellan 25 - 40 procent enligt Skolverket kan förklaras av den relativa betygsättningen. I klartext betyder detta att sannolikheten för att en elev får ett högre betyg i förhållande till sitt resultat på de nationella proven ökar väsentligt om eleven går på en skola med lägre betygssnitt.
Senaste gången som de nationella proven genomfördes (läsåret 2018/19) var det exempelvis fyra av tio elever (40 procent) vid kommunala skolor som fick ett högre betyg än resultat på nationella proven i matematik. Ungefär lika många elever fick ett högre betyg inom AcadeMedias skolor (43 procent). Men det finns också många kommuner där en större andel elever fick ett högre slutbetyg än vad de presterat på det nationella provet i matematik. Till exempel Malmö (49 procent), Norrköping (50 procent) och Karlstad (49 procent).
För att komma åt grundproblemet behöver betygssystemet göras om i grunden. Lärare behöver tydligare betygskriterier att hålla sig i. De nationella proven behöver utvecklas, extern rättning behöver införas och resultaten behöver bli mer normerande för skolors betygssättning. De borde också utformas så att de blir jämförbara över tid så att vi kan följa kunskapsutvecklingen utan att vara beroende av internationella mätningar som PISA och TIMSS.
Inom AcadeMedia har vi under våren låtit analysföretaget Ramboll genomföra en extern analys av våra grundskolors betygssättning, med målet att få mer kunskap om vilka faktorer som kan påverka betygsavvikelser - både uppåt och nedåt. Analysen omfattar nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 i ämnena svenska, engelska och matematik läsåren 2016/17, 2017/18 och 2018/19.
Rambolls analys visar bland annat att:
- relativ betygssättning är den huvudsakliga förklaringen till att skolor har olika stora avvikelser mellan nationella prov och slutbetyg, precis som Skolverket slår fast i sin rapport.
- det förekommer stora variationer mellan olika skolor och ämnen. Det är dock ovanligt att en enskild skola har stora avvikelser uppåt i alla tre ämnen.
- det är oftast elever som får F (underkänt) på det nationella provet som får ett högre slutbetyg. Elever som presterar bättre på det nationella provet får mer sällan ett högre slutbetyg.
En annan faktor som analyserats är sambandet mellan skolors ekonomi och betyg. Det påstås ibland att skolor använder höga betyg för att skapa en så lönsam verksamhet som möjligt, men något samband mellan avvikande betygssättning och skolors ekonomi har inte kunnat hittas.
Slutsatserna i analysen kan dock bara förklara en mindre del av de totala avvikelserna mellan skolor, mer kunskap behövs på området och detta är en fråga som vi inom AcadeMedia fortsätter att prioritera högt.
Vi har tre konkreta förslag som kan bidra till mer likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.
- Digitalisera och inför extern rättning av de nationella proven så att de i högre utsträckning än idag kan ha en normerande roll för skolors betygssättning.
- Använd de nationella proven till att sätta ramar för skolors betygssättning. Inte så att enskilda elevers betyg helt ska avgöras av hur de klarar provet, men att man på skolnivå inte får ha för stora avvikelser mellan slutbetygen och de genomsnittliga resultaten på de nationella proven.
- Låt de nationella proven spegla en större del av kunskapsmålen i respektive ämne så att de blir ett bättre stöd för lärarna i betygssättningen. Förtydliga också hur stor betydelse de ska ha för den enskilde elevens slutbetyg eftersom dagens skrivningar fortsatt är allt för vaga.
På så sätt ger vi landets skolor en ledstång att hålla sig i och stävjar betygsinflation. Vi får också bättre kontroll över kunskapsutvecklingen och en ökad tillit till betygssystemet.
Marcus Strömberg
VD AcadeMedia
Ingela Gullberg
kvalitetschef AcadeMedia
Kort om oss
AcadeMedia skapar möjligheter för människor att utvecklas. Våra 18 870 medarbetare på våra drygt 700 enheter (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningar) har ett gemensamt fokus på kvalitet och utveckling.