×
 

Elevhälsans uppdrag

Skolan i Sverige har ett tvådelat uppdrag. Det ena är kunskapsuppdraget – att våra elever ska lära sig och vara rustade med kunskap när de lämnar våra skolor. Det andra uppdraget skolan har är demokratiuppdraget. Det innebär att eleverna också ska rustas med kunskap om vad det innebär att leva i ett demokratiskt samhälle, att kunna ta ansvar för sig själva, för andra och för vårt gemensamma samhälle.
Två elever sitter bredvid varandra i klassrummet, de har båda på sig hörlurar och tittar på en datorskärm

Hur kan vi genom det dubbla uppdraget förstå hur vi ska arbeta i elevhälsan?

Vi kan genom en tydligt kommunicerad värdegrund och god människosyn (barnsyn) visa på hur man tar ansvar för sitt eget lärande och hur man kan påverka.

Vi kan även visa med en systematisk uppföljning av frånvaro prata med eleverna om hur vi visar på ansvar gentemot jobbet de åtagit sig att gå i gymnasieskolan. Gymnasiet är inte obligatoriskt utifrån skolplikt, men definitivt önskvärt för att få chans till utbildning och förberedelse för ett arbete eller studier senare i livet.

Skolan kan, genom att prata om den gemensamma värdegrunden som skolans uppdrag vilar på, prata om hur vi underlättar lärande i skolan både på gruppnivå och på individnivå.

Att prata med alla elever om hur de kan öka sitt eget lärande genom regelbunden fysisk aktivitet och tillräckligt med sömn är en tydlig främjande insats som alla elever bör, och kanske till och med ska, ha när de lämnar våra skolor. Att ha kunskap om goda livsvanor för en hållbar hälsa – utifrån sina förutsättningar – så att man kan göra bättre val för sin egen och sin kommande familjs hälsa är att arbeta både i kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget.

Elevhälsans uppdrag ryms inom skolans uppdrag – men inte utanför. Det innebär att vi ska skapa förutsättningar för elever med psykosociala hinder i sina liv att få chans till en utbildning, och genom utbildning öka sina livschanser till att bli anställningsbara och klara sin försörjning framöver.

Inom gymnasiet får vi chans att ge eleverna påfyllning inför vuxenlivet i det spännande skede när de ska göra sig fria från sina föräldrars inflytande, genom att de blir myndiga under sin tid hos oss. Med det följer även ett större ansvar för sina beslut i vardagen och därmed också konsekvenserna av sina beslut.

Att arbeta i elevhälsa innebär alltså mycket mer än att prata om individers enskilda inlärningshinder. Det innebär att vi ska skapa förutsättningar för lärande – oavsett vad eleven har för tidigare skolerfarenhet och socioekonomisk situation.

Det finns goda exempel på att tre år av en ung människas liv kan bli avgörande för hur elever ser på sig själva, sina livschanser och sin egen förmåga. Vi har därför Sveriges viktigaste jobb. De tre åren som avgör våra elevers framtid.

Kristina Bähr, skolöverläkare
Marte Torp, verksamhetschef centrala elevhälsan
Monika Mattsson, samordnande specialpedagog