×
 

”Det finns inga genvägar till en bra skola” 

Vad är egentligen en attraktiv skola? Marcus Berglund funderar en stund innan han svarar. -Det är när elever och medarbetare har en bra känsla i magen. När de får utvecklas och känner att det de gör är meningsfullt. De ska vara stolta över sin skola. Om medarbetarna är nöjda så smittar det av sig på undervisning och bemötande, säger han.

Marcus Berglund är rektor på Drottning Blankas Gymnasieskola Gårda i Göteborg. Han fick nyligen AcadeMedias ledarpris i kategorin attraktivitet och har många tankar kring hur man leder för att skapa en bra skola. Han har också bevisat att han har förmågan att omsätta ord till handling. 

-För mig handlar gymnasieskolan om att få ungdomar att växa, ge dem självförtroende, allmänbildning och viktiga omvärldskunskaper. En bra gymnasieutbildning lägger grunden för att lyckat arbetsliv, säger han. 

Går inte att runda ungdomars intresse 

Den senaste tiden har det debatterats en del kring gymnasieskolans utformning, vilka program som ska erbjudas för att bättre matcha arbetsmarknadens behov. 

-Jag tror att det är en grov förenkling att staten ska förklara för ungdomar vad de borde läsa. Om du inte får med dig de här andra bitarna kommer du ändå att sakna många verktyg, säger Marcus Berglund, apropå regeringens förslag om ökad statlig styrning av gymnasieskolans programutbud. 

Marcus började själv, precis som många andra rektorer, som lärare. Det var när han undervisade i spanska och SO på Drottning Blanka i Stockholm som skolans dåvarande rektor sågs hans potential. 

-Hon tyckte att jag hade en intressant bakgrund, jag hade bland annat jobbat med mänskliga rättigheter i Sydamerika. Jag var förstelärare och biträdande rektor innan jag blev erbjuden tjänsten som rektor, berättar han. 

-Vi jobbade stenhårt på skolan och gjorde en kvalitetsresa tillsammans. Vi tänkte klokt och strategiskt kring vad ungdomar vill lära sig, vad som engagerar dem och får dem att vilja problematisera. Utgångspunkten var att skapa utbildningar som kändes relevanta.

Efter ett par år gick flyttlasset till Göteborg och Drottning Blankas Gymnasieskola Gårda. En skola som hade haft en del utmaningar, vilket bland annat resulterat i att färre elever sökte sig dit. 

-Jag triggades av utmaningen och kände ett stort förtroende från min skolchef Jens Levin. Han övertygade mig när han sa, ”detta är vår chans om vi verkligen vill utmana oss själva inom skolutveckling”. 

Rektorns uppdrag: håll kurs! 

Det sägs ofta att ledarskapet är viktigt i skolan, att en skola är beroende av en bra rektor för att verksamheten ska må bra. Och undersökningar visar att den närmaste chefen har stor betydelse för medarbetares välmående och förmåga att prestera sitt bästa. 

Hur är man en bra ledare i skolan? 

-Det är lätt att hamna i uttjatade klyschor när man ska svara på sådana frågor, men det är viktigt att synliggöra att det vi gör på skolan är en del av samma resa. Till exempel: om vi hjälper elevkåren att anordna en pingisturnering som får elever till skolan och gör dem glada resten av skoldagen, så har pingisturneringen haft ett tydligt syfte. Man måste jobba med både god undervisning och god skolmiljö, det hänger ihop, säger han och utvecklar. 

- God undervisning i en otrygg miljö funkar inte, men det funkar inte heller att bara ha en fritidsgård. Ibland är det lätt att få tunnelseende, och kanske stirra sig blind på just pingisturneringen. Där är det mitt ansvar som rektor att hela tiden lyfta blicken och påminna om varför vi är här och varför vi gör det vi gör, säger Marcus Berglund. 

”Trygghet i att vi gör rätt i de stora sakerna” 

Han menar att en tydlig plan, som man också kan uttrycka, gör det lättare att inte fastna i detaljer som riskerar att stjäla energi. 

-Ska vi ha mössor på inomhus eller inte? Var ska cykelställen stå? Man kan lätt fastna i att det är viktiga frågor. En lärare kan också känna sig misslyckad om det varit kaos på dagens lektioner, men om man har en tydlig plan så kan man säga ”det gör inget att det blev så här idag, vi är fortfarande på väg mot vårt långsiktiga mål”. Tryggheten i att man gör rätt i de stora sakerna är viktig, säger han. 

De flesta rektorer känner nog igen sig i att rollen är komplex, men är både en administrativ chef med personalansvar och en pedagogisk ledare. Hur hittar man rätt balans? 

-Först och främst, ska man vara en bra rektor så har man inget val, man måste vara båda delarna. Medarbetarna förvänta sig det. Jag har alltid jobbat hårt för att prioritera det pedagogiska ledarskapet. Man skulle kunna fylla hela dagar med enbart administration, man måste sortera. Vad är viktigt?  

-Min åsikt är att en rektors administrativa arbete ska hållas till ett minimum, man behöver vara en pedagogisk ledare, en visionär för hur vi tillsammans ska bli ännu bättre, säger Marcus Berglund. 

“Man måste ha en stor respekt” 

Att vara chef för just lärare ställer särskilda krav, tror han. 

-Om man ska lyckas som rektor så måste man ha en förståelse för lärarprofessionens utmaningar och förtjänster. Man måste ha stor respekt för den kompetens som finns och för att få den respekten behöver man ha en pedagogisk skicklighet. 

Många rektorer har själva varit lärare, men inte alla. Vad gör man om man saknar den pedagogiska skickligheten? 

-Då måste man vara nyfiken och intressera sig för sina lärare. Alla, kanske inte minst lärare som ofta kan vara rätt ensamma i sina klassrum, måste känna sig sedda. De måste få känna att de lyckas och bekräftas för det arbete de gör, säger Marcus Berglund. 

“Det vore att underskatta ungdomar” 

På de skolor han varit rektor har elevantalet ökat dramatiskt. På Drottning Blanka Gårda har 300 elever blivit 750. Hur kommer det sig? 

-Det är nog många faktorer som samspelat. Dels har vi pumpat in självförtroende i medarbetargruppen - vi är en bra skola! - dels har vi blivit bättre på att berätta om oss själva, vad vi står för och hur vi jobbar. Det innebär att vi samtidigt bygger upp höga förväntningar på oss själva som vi måste leva upp till. Det är bra, säger han. 

-Det bästa sättet att få fler elever att söka till en skola är att ha en riktigt bra skola, som elever pratar gott om. Det finns inga genvägar där, det vore att underskatta ungdomar. De är tydliga med vad de vill ha och ställer höga krav, vilket de också har all rätt att göra, säger Marcus Berglund.