En kortare version av debattrepliken finns även publicerad här. Debattartikeln som Anna Ekström och Gunilla Svantorp skrev finns här, samt inkopierad längst ner på den här sidan.

Detta är korrekt att få av de grundskolor som ägs av aktiebolag ligger i landsbyggdskommuner. Det beror på att behovet av fler skolor i kommuner med få invånare oftast är litet. En huvudman som ansöker om att starta en ny friskola skulle få avslag. Det är paradoxalt att som friskoleaktör bli ifrågasatt av utbildningsministern för att vi inte söker tillstånd för att bedriva skola – vi är mer vana vid att bli ifrågasatta för motsatsen.

En annan paradox är att artikelförfattarna skriver att ”skolkoncernerna dominerar nyetableringen”. Detta är också korrekt. Kraven på den som söker skoltillstånd är i dag mycket höga vilket gör det svårt att komma igenom nålsögat. Regeringen själv har alltså skapat denna situation.

AcadeMedia har grundskolor från Malmö i söder till Kalix i norr. Vi har elever från nästan alla Sveriges kommuner. Vi är väl införstådda i problemet. 

Det är dock bra att Ekström och Svantorp nu vill ha fler friskolor i landsbygdskommuner. Det skulle bidra till att lösa det verkliga problemet för landsbygdens skolor - som är att kunskapstappet är betydligt större där än i städer där både kommunala och friskolor är en naturlig del av skolutbudet. I landsbygdens skolor minskade gymnasiebehörigheten mellan 2013 och 2019 med hela 5,8 procent för kommunala skolor. De få friskolor som finns på landsbygden såg behörighetsgraden minska med 2,4 procent. Sveriges utbildningsminister har misslyckats med att skapa bra förutsättningar för skolor på landsbygden.

Vi har följande förslag för att hjälpa landsbygdsskolorna komma ifatt:

Jens Eriksson
Chef för AcadeMedias 225 grund- och gymnasieskolor

Länk till artikeln på Aftonbladet Debatt.

Det är knappast längre en nyhet att Sverige har ett av världens mest marknadsstyrda skolsystem.

Mindre känt är att skolkoncernerna numera dominerar nyetableringen av fristående skolor och systematiskt ratar landsbygden.

Av 36 beviljade ansökningar om att starta en fristående friskola förra året kom hela 34 från aktiebolag. 23 av dessa ingick i en skolkoncern och närmare hälften av dem ingick i en och samma megakoncern.

Och av de 517 grundskolor som ägdes av ett aktiebolag i mars 2021 återfinns bara ett fåtal i landsbygdskommuner.

Mönstret blir ännu tydligare om vi tittar på de vinstdrivande skolkoncernerna: Internationella Engelska skolan har 38 skolor, men inga återfinns i landsbygdskommuner.

Samma gäller hos stora skolkoncerner som Kunskapsskolan, Atvexa, Jensen Group och Dibber: Många skolor i eller kring större städer men inte en enda på landsbygden.

Skolkoncernerna ratar landsbygden och söker sig till och runt ikring städerna där det finns mest skolpeng att hämta. Med en kombination av möjlighet till obegränsade vinstuttag och svag offentlig styrning får vinstintresset styra var friskolekoncernerna etablerar sina skolor.

Upplägget är dyrt och ineffektivt för skattebetalarna men en guldgruva för de vinstdrivande skolkoncernerna.

Detta är tyvärr helt i linje med den marknadslogik som styrt svensk skola under lång tid. Regeringen har sett till att göra skärpningar de senaste åren, men i grunden är det offentligas insyn i fristående skolor fortfarande svagt, trots att de finansieras av skattemedel.    

Nyligen röstade en utskottsmajoritet med M och SD i spetsen emot att offentlighetsprincipen även ska gälla fristående skolor.

Att fristående skolor i dag systematiskt överkompenseras för ett ansvar och kostnader de inte har, som utredningen ”En mer likvärdig skola” visat, driver på koncernernas expansion och dränerar kommunernas ekonomi.

När kostnaden per elev ökar i de kommunala skolorna för att en friskola etablerat sig och fler skolplatser står tomma, får friskolan rätt till ännu högre skolpeng.

Om den kommunala skolan därefter går med underskott, ska friskolorna kompenseras för det också, trots att de inte har fått några ökade kostnader.

Det blir en ond cirkel som kommunerna får väldigt svårt att ta sig ur ifrån och det blir barnen som går i de kommunala skolorna som blir lidande när kommunerna måste skära ner.

Socialdemokraterna har under lång tid varit kritiska till att skolan har gjorts till en marknad och nu ser vi inte bara lärare, rektorer och forskare – utan även liberala debattörer och politiker – kritisera marknadsstyrningen av skolan.

Marknadsstyrningen har nått vägs ände och allt fler inser det. Inget annat land i världen har tagit efter Sveriges skolsystem, men det hindrar inte M, SD och en allt rikare friskolelobby att högljutt försvara det.

Vi socialdemokrater vill att samhället återtar kontrollen över skolan från marknaden. Det är behovet av utbildning och att fler elever klarar skolan som ska styra skolans utveckling, inte vinstjakt.

Inför vår kongress har partistyrelsen lagt en rad förslag som skulle göra upp med avarterna på skolmarknaden och se till att alla skolor är bra skolor:

I november samlas vi till kongress för att fatta beslut om hur vi bygger landet med kunskap.

Vi socialdemokrater vill ta Sverige framåt tillsammans. Då måste skolans fokus vara på våra barns utbildning och lärande, inte vinstjakt.
Anna Ekström, utbildningsminister och föredragande på partikongressen (S)
Gunilla Svantorp, utbildningsutskottets ordförande (S)