– Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med olika verktyg för att fånga upp utmaningar och sätta in stöd snabbt. Nyckeln är att vi skapat en struktur som gör det möjligt för oss att vara flexibla och kunna sätta in åtgärder löpande, inte i slutet på en termin. Det har varit ett hårt arbete och tagit tid att få strukturen och organisationen på plats, men det har gett resultat som vi är stolta över, säger Anna Kohlström, rektor på NTI Gymnasiet Johanneberg i Göteborg.
Grunden i att fånga upp problem tidigt var att införa proaktiv elevavstämning. Ett system där lärarna en bestämd dag varje månad markerar om de har oro för någon elev och kort beskriver varför. Dagen efter genomförs ett elevhälsomöte med rektor, elevhälsoteam och arbetslagsledare. Det som lärarna rapporterat tas upp till diskussion och kommer man fram till att något kräver åtgärder sätts rätt resurser in. Anna Kohlström berättar att det utöver den proaktiva elevavstämningen också finns andra verktyg för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen.
– Vi har även mentorsavstämning för att prata med eleverna om deras arbete och planera deras tid. Utöver det har vi en resurstid där elevhälsoteamet och rektorn finns på plats för kurslärare som kan berätta om utmaningar och bolla enskilda ärenden. Tillsammans med den proaktiva elevavstämningen skapar dessa insatser ett ekosystem som fångar upp problemen tidigt och innebär att vi kan arbeta främjande och förebyggande snarare än reaktivt.
Skolan satte upp ett mål om att nå 100 procents måluppfyllelse för flera år sedan när skolan hade många elever som inte klarade sin examen. Lika viktigt som det har varit att få till ett strukturerat och systematiskt arbete har det varit att öka medarbetarnas delaktighet och trygghet, förklarar Anna Kohlström.
– Medarbetarnas delaktighet är avgörande för att systemet ska fungera och att vi ska nå målet. Tilliten ligger i att den lärare som lyfter att en eller flera elever riskerar att inte nå sina mål vet att den kommer att få hjälp, inte bli utpekad. Vi känner att vi backar upp varandra, att man får göra fel och att vi tillsammans hjälps åt för att lösa de utmaningar vi har.
För att nå 100 procent måluppfyllelse har en viktig del varit att alla medarbetare ställer upp på målet. Nyckeln till att få med sig alla har varit att vi inte bara diskuterat vad skolan kan uppnå tillsammans utan också varför det är viktigt.
– Vi har landat i att det är vår uppgift som gymnasieskola. Vad kostar det samhället och individen att elever inte klarar sin examen? Det är inte för skolans kvalitetsrapport vi har målet. Det handlar om att vi har ett samhällsuppdrag. Då måste vi göra allt vi kan för att de som kommer in till oss ska klara utbildningen, säger Anna Kohlström.
Skolans genomsnittliga betygspoäng var högre på nästan alla program än genomsnittet i riket. Det har kommit av att skolan lagt vikt på att inte nöja sig med E utan alla elever ska nå så högt de kan. För att se till att betygen som sätts är likvärdiga och rättssäkra jobbar lärarna i ämneslagen också med sambedömning, både på skolan och tillsammans med en systerskola. I ämnena matematik, engelska och svenska har skolan också arbetat systematiskt med att se till att det inte är några stora avvikelser mellan kursbetyg och provbetyg.
– Att tidigt fånga upp eleverna är en viktig del i måluppfyllelsen men självklart är kvaliteten på undervisningen det allra viktigaste för att både få alla elever i mål och att alla ska nå sin fulla potential. Att våra lärare löpande utvärderar och planerar sin undervisning tillsammans, och att de arbetar systematiskt med att utveckla sin undervisning, är också en viktig förklaring till att våra elever får så fina resultat som de får, säger Anna Kohlström.
Skolan har en tydlig systematik för betygsättning men för att kunna sätta likvärdiga och rättvisa betyg för alla elever i hela Sverige anser Anna Kohlström att nationella prov borde rättas centralt av en oberoende part.
– Jag tror att det vore bra, inte minst för att det skulle öka transparensen, bli mer rättvist och leda till bättre möjligheter att mäta och följa upp. Det tror jag skulle gynna alla skolor, säger hon.
På NTI Gymnasiet Johanneberg blickar man framåt och arbetar för att bibehålla det fina resultatet även på sikt.
– Vi fortsätter att hålla i systematiken och strukturerna samtidigt som vi följer upp och analyserar det vi gör för att förfina systemet. Vi är hela tiden beredda att anpassa om det behövs. Det viktigaste är målet och vi kommer fortsätta arbeta för att eleverna som kommer till oss ska klara examen och klara det så bra som möjligt. Vi vill att alla elever ska må bra, vara förberedda på vuxenlivet och nå sin fulla potential, avslutar Anna Kohlström.