Bra idé med renodlat yrkesspår på gymnasiet

–Jag tycker att det är klokt att göra någonting. Sen om det är en ny form av yrkesskola eller anpassningar av de befintliga introduktionsprogrammen som behövs kan man diskutera. Oavsett vad det landar i så tror jag att mer renodlade yrkesutbildningar med färre teoretiska inslag hade kunnat vara ett bra alternativ för elever som inte når behörighetskraven på de nationella gymnasieprogrammen, säger hon. 

Ungefär var sjätte niondeklassare klarar idag inte behörighetskraven till gymnasiet, en situation som många menar är ohållbar. Susanne Christenson håller med. 

–Samtidigt som alldeles för många elever slås ut redan i grundskolan skriker många branscher efter yrkeskompetens. Listan på bristyrken, där praktiska färdigheter är A och O, kan göras nästan hur lång som helst och att skapa fler vägar till dessa yrken tror jag vore bra, säger hon. 

Förra året återinfördes högskolebehörigheten på de nationella yrkesprogrammen, vilket innebär att elever behöver välja bort vissa kurser om de inte vill läsa in behörighet till vidare studier på högskola eller universitet. Tidigare var det tvärtom, att elever aktivt behövde välja till högskolebehörigheten.  

Susanne Christenson tycker att det var rätt beslut att åter göra högskolebehörigheten till norm och hon tror att det är ett av skälen till att intresset för yrkesutbildningar på gymnasiet ser ut att öka.  Men det är också, menar hon, ett skäl att skapa ett mer renodlat yrkesspår. 

–Många yrken kräver examen från ett nationellt gymnasieprogram, men inte alla. Skolministern nämner själv truckförare och lagerarbetare som exempel på vad elever skulle kunna utbilda sig till på en mer renodlad yrkesskola. Om man dessutom låter branscher med stora rekryteringsbehov vara med och utforma de här utbildningarna, så som regeringen öppnar för, tror jag att det kan slå väl ut, säger Susanne Christenson. 

Länk till Dagens Nyheter: Skolministern öppnar för ny typ av yrkesskola