Angrepp på skolkoncerner minskar inte segregationen  

I ingressen till den senaste artikeln (23/11), skriven av Jenny Maria Nilsson, står det att skolkoncerner segregerar i jakten på vinst och marknadsandelar. 

–Det är bra att ha en diskussion om hur svensk skola ska organiseras och finansieras, det jag vänder mig emot är försöken att definiera våra avsikter. Det känns märkligt att ens behöva säga att vi självklart vill ha en jämlik skola utan segregation. Det är jag övertygad om att alla som jobbar med utbildning vill, även om vi har olika lösningar för hur det kan uppnås, säger Lisa Oldmark, HR-direktör på AcadeMedia. 

I mycket av den kritik som riktas mot skolkoncerner påstås det att vissa elever väljs bort till förmån för andra. Det har även påståtts att det finns särskilda strategier för att få in så studiemotiverade elever som möjligt (Aftonbladets ledarsida, 11 november). 

Jens Eriksson, chef för AcadeMedias grund- och gymnasieskolor, har vid olika tillfällen reagerat på den typen av påståenden. Bland annat i en debattreplik i Göteborgs-Posten tidigare i höstas.

–Det verkar ibland som om en del helt missar att vi har en kraftig boendesegregation i Sverige och att den naturligtvis spiller över på skolan. Att bryta boendesegregationen kommer sannolikt att ta lång tid, det fria skolvalet är ett av få konkreta verktyg vi har idag för att mildra dess effekter. Men det behöver utvecklas, inga system är perfekta från början och friskolereformen har funnits i 30 år nu, säger han. 

Att skolkoncerner som AcadeMedia aktivt skulle driva på segregationen håller han inte med om. Än mindre att det skulle vara en medveten strategi. 

–Om vi tittar på de 100 mest segregerade skolorna i Sverige, alltså de skolor där högst andel elever har högutbildade föräldrar, så ingår endast fem av dessa i en större koncern. De andra är kommunala skolor och mindre friskolor. Men det är ingen som påstår eller tror att dessa 95 skolor har uttalade strategier som går ut på att välja elever, säger han. 

Att fristående grundskolor har en högre andel elever med högutbildade föräldrar är fakta, på gymnasiet är det dock ingen skillnad. Fristående skolor har också en högre andel elever med utländsk bakgrund. 

–Detta pratar vi gärna om men jag tycker att hela diskussionen landar snett när en del främst ägnar sig åt att definiera vad olika aktörer inom svensk skola skulle ha för motiv till att driva utbildning. Att vi medvetet skulle försöka få elever med lågutbildade föräldrar att välja andra skolor än våra är en väldigt främmande tanke, säger Jens Eriksson. 

– AcadeMedia är ett professionellt utbildningsföretag med verksamheter som i flera fall funnits i många decennier. Vi drivs av att skapa riktigt bra utbildningar som tack vare det system vi har idag är tillgängliga för alla. Jag är otroligt stolt över den kompetens och det engagemang som finns inom AcadeMedia, som också leder till att de som väljer våra verksamheter är nöjda, säger han. 

Att AcadeMedia har en hög medarbetarnöjdhet tror Lisa Oldmark bland annat beror på att det finns ett renodlat fokus i organisationen. 

–I debatten försöker en del få ordet skolkoncern att framstå som något dåligt, men för mig är det precis tvärtom. Det faktum att AcadeMedia finns i hela utbildningskedjan – från förskola till vuxenutbildning - ger oss unika förutsättningar att vara en lärande organisation. Som medarbetare har man ett stort professionellt nätverk inom koncernen, att dela med sig av kunskap och utbyta erfarenheter och lärdomar med, säger hon. 

Jens Eriksson hoppas att fler perspektiv kan få utrymme i skoldebatten. 

–Idag går cirka 15 procent av eleverna i en friskola, det är en lika stor andel elever i grundskolan som inte når gymnasiebehörighet. Jag kan ju tycka att fler borde prata mer om hur vi ska komma åt det sistnämnda. Den uppenbara risken med en för snäv debatt är att vi missar frågor som är oerhört viktiga att ta tag i, där lösningen inte är att försämra villkoren för välfungerande friskolor, säger han.