Regeringens avsikt är att införa en nationell skolpengsnorm där staten, inte varje kommun, beslutar om vilken lägsta ersättning elever i fristående skolor ska få. Målet med utredningen är att varje skola, och huvudman, ska kompenseras för det uppdrag den har. Detta är en ståndpunkt som AcadeMedia länge fört fram när skolpengen diskuterats.
AcadeMedias VD Marcus Strömberg kommenterar utredningsdirektiven.
- Vi är positiva till en nationell skolpengsnorm som kan skapa stabilitet, transparens och förutsägbarhet i ett system som idag närmast kan betecknas som godtyckligt. Det skulle kunna råda bot på de stora variationer som finns mellan olika kommuner. Idag kan det skilja tiotusentals kronor i skolpeng för samma utbildning mellan olika kommuner.
- Att ersättningen till skolor ska bygga på faktiska kostnader är positivt. Det kom nyligen en rapport som visar att elever i friskolor underkompenseras i 30 av 32 granskade kommuner. När statens egen myndighet, Skolverket, avgör ersättningen i en så kallad nationell riksprislista för gymnasiet, är skolpengen per program ofta högre än kommunernas. Kommuner beslutar alltså om lägre skolpeng än vad riksprislistan anger.
- Det finns många delar i systemet som behöver utredas grundligt för att den svenska skolan ska få en finansieringsmodell som håller över tid och är likvärdig för alla elever. I det ingår att även noggrant analysera de kostnader som friskolor har men idag inte ersätts fullt ut för, till exempel när det gäller lokaler och administration.
- Transparensen behövs för att skapa likvärdighet. Det är mycket svårt att följa hur svenska kommuner beräknar sin skolpeng. Enligt Riksrevisionens granskning gick majoriteten av kommunernas skolpengsbeslut inte ens att bedöma. Bristen på transparens, och avsaknaden av krav på uppföljning, skadar hela systemet och måste åtgärdas.