Externa risker

Offentligt finansierade friskolor i Sverige och Norge har varit och är föremål för betydande granskningar från bland andra myndigheter och media. Eventuell framtida lagstiftning i Sverige, Norge eller Tyskland som begränsar fristående utbildningsaktörers möjligheter till etablering, kostnadstäckning och/eller vinst, skulle kunna få en väsentligt negativ inverkan på koncernens möjlighet att bedriva sin verksamhet och därmed negativt påverka koncernens finansiella ställning och resultat.

Det förslag om vinstbegränsning för svenska välfärdsbolag som togs fram av den så kallade Reepaluutredningen röstades ner av Sveriges riksdag den 7 juni 2018. Risken för nya förslag om vinstbegränsningar bedöms i närtid som låg.

För närvarande finns ett färdigt lagförslag i Regeringskansliet om att offentlighetsprincipen även ska gälla för fristående skolor. Om detta röstas igenom i riksdagen kommer det att få stor inverkan på AcadeMedia i Sverige, bland annat genom högre administrativ börda och ökade administrativa kostnader.

Under våren 2020 har två statliga utredningar som berör utbildning lagts fram i Sverige. Den ena är utredningen om en likvärdig skola och omfattar förskoleklass och grundskola. Bland förslagen finns ett gemensamt och obligatoriskt skolval, att ta bort kötid som urvalsgrund till friskolor, att kvotering införs och att kommunerna får rätt att göra avdrag på skolpengen för merkostnader som de har. Förslaget att införa ett gemensamt och obligatoriskt skolval bedöms som bra, men som helhet riskerar utredningens förslag att premiera dåliga skolor och att snedvrida resursfördelningen mellan kommunala och fristående skolor. Kommunerna gör redan idag stora avdrag och bland annat läggs mycket kostnader för administration vid sidan av skolpengen. Kommuner, precis som fristående skolor, organiserar och dimensionerar sin verksamhet kontinuerligt efter hur många elever som går där, samtidigt som ett visst mått av osäkerhet finns i alla verksamheter. Att lägga fram förslag om att kommuner ska kunna göra denna typ av avdrag utöver de avdrag som redan görs är högst tveksamt ur ett lika villkorsperspektiv och riskerar att få stora negativa konsekvenser för hela friskolesektorn.

Den andra utredningen har tagit fram förslag för att planera och dimensionera komvux och gymnasiet. Staten föreslås besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan, och att utbildningsutbudet i högre grad ska baseras på den regionala arbetsmarknadens behov. Förslagen innebär stora och kostsamma systemförändringar och det är högst osäkert om förslagen leder till högre effektivitet eller bättre kompetensförsörjning.

I Norge är det fortsatt en politisk debatt om privata förskolor och regelverket kring bemanning har ändrats under året. För närvarande pågår en utredning som berör förändringar i olika delar av finansieringssystemet, krav på förskolans organisation, redovisningskrav och rapporteringsskyldigheter till kommunen vid försäljning av fristående förskolor. Detta är en del i processen att se över det befintliga regelverket för förskolor i Norge. Det har även diskuterats att det ska införas som krav att förskolor ska organiseras som en enskild juridisk enhet.

Gemensamt för olika politiska förslag är att processerna ofta är långa och förslagen måste granskas av olika remissinstanser där AcadeMedia ofta deltar. Vid omfattande kritik kan det vara svårt att samla majoritet i riksdagen och regeringen kan då välja att gå fram med enstaka delar i förslaget. De måste även formuleras i juridiskt genomförbara förslag som också måste röstas igenom i respektive lands riksdag.