×
 

Vi behöver ett bättre och mer transparent system

Systemet med skolpeng är i grunden bra. Att det finns en elevpeng knuten till varje elev, och att alla själva kan välja vilken skola de vill gå på, ger familjer viktig och uppskattad egenmakt. Men det finns brister i dagens system som behöver åtgärdas.

Ett problem är att kommuner beräknar skolpengen på olika sätt och att det saknas transparens kring hur detta går till, vilket drabbar både kommunala och fristående skolor. Att det finns en tydlighet i hur skolpengen ska beräknas är en förutsättning för att möjliggöra en långsiktig planering för elevernas bästa, oavsett huvudman.

Saknas krav på uppföljning

Ett annat problem är att det saknas krav på uppföljning. Det gör att det är svårt att veta om kommunens budget för skolverksamheten höll eller sprack när året summeras. Detta är ett stort bekymmer eftersom skolpengen enligt skollagen ska beräknas utifrån hemkommunens budget för skolverksamheten – inte utifrån de faktiska kostnaderna.

Det är med andra ord svårt att veta om kommunerna ersätter de fristående skolorna korrekt. I juni 2022 publicerade Riksrevisionen en rapport om skolpengssystemet och i den lyfter myndigheten fram flera omfattande brister.

Riksrevisionen pekar bland annat på svårigheterna som finns när det gäller att bedöma kommunernas skolpengsbeslut. Av 270 granskade beslut var endast 125 möjliga att bedöma och av dessa var det endast fyra procent som Riksrevisionen ansåg vara bra. Detta skadar tilliten till hela systemet och försvårar möjligheterna till uppföljning och utvärdering.

Stora skillnader mellan kommuner

Ett annat stort bekymmer i dagens system är att skolpengen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Det kan skilja uppemot 30–40 procent för samma utbildning. Detta innebär att det finns stora brister i likvärdigheten nationellt.

Trots de alarmerande bristerna i systemet, och bristen på nationell likvärdighet, så handlar debatten om skolpengen mest om huruvida fristående skolor är över- eller underkompenserade.

Ett vanligt argument för att fristående skolor är överkompenserade är att kommunala skolor står kvar med fasta kostnader om elever byter skola. Då höjs den genomsnittliga kostnaden per elev i den kommunala skolan. Om den kommunala skolverksamheten gör ett underskott mot den lagda budgeten, och mer pengar skjuts till för att täcka upp, ska även de fristående skolorna i kommunen kompenseras med motsvarande belopp (principen om lika villkor). Det är dock långt ifrån alla kommuner som gör detta per automatik.

Problemet med fasta kostnader som kvarstår om elever slutar är dock inte unikt för kommunala skolor, samma sak drabbar friskolor om de tappar elever.

Ett annat argument för att friskolor är överkompenserade är att en kommun är skyldig att erbjuda alla elever en utbildningsplats, medan friskolor kan sätta ett tak för hur många elever man tar emot. Enskilda kommunala skolor står dock inte med tomma platser i syfte att kunna hantera ett plötsligt ökat inflöde av nya elever, kostnaden för detta hamnar alltså inte på skolan. Det är däremot ett ansvar (och en kostnad) som kommunen har. Därför ska denna kostnad inte ingå när man räknar fram skolpengen. Se faktapunkterna nedan för vad som ingår i skolpengen.  

AcadeMedia efterlyser en stabil, transparent och långsiktig finansieringsmodell för den svenska skolan, som ger fristående och kommunala skolor rättvisa ekonomiska förutsättningar. Den schablonmodell som Riksrevisionen föreslår i sin rapport är värd att diskutera vidare.

Fakta: Skolpengen består av sju delar

  • Undervisning. Avser kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande medarbetare, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av medarbetarna och liknande kostnader.
  • Lärverktyg. Avser kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader.
  • Elevhälsa. Avser kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser.
  • Måltider. Avser kostnader för livsmedel, medarbetare, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader.
  • Administration. Avser administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet.
  • Mervärdesskatt. Avser ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp). 
  • Lokalkostnader. Avser kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. 

Fördjupning om skolpengen

Ställ en fråga

Hittar du inte svaret på din fråga? Använd formuläret nedan för att ställa din fråga till oss.

Du kanske också är intresserad av