×
 

Vi tar ett stort ansvar för yrkesutbildningarna på gymnasiet

På Aftonbladet Debatt den 12 januari kritiserar Peter Vigren och Lisa Pelling friskolor för att inte ta sitt ansvar för gymnasieskolans yrkesprogram. Debattörerna menar att detta skulle bero på att framför allt de stora koncernerna inte ser utbildningarna som lönsamma. Inget kunde vara mer fel.

En nedkortad version av den här debattrepliken finns också publicerad på Aftonbladet Debatt.

AcadeMedia har, som största fristående aktör, både i ord och handling pekat på exakt det som artikelförfattarna skriver, alltså att yrkesutbildningarna är oerhört viktiga för att minska den kompetensbrist som finns inom många branscher idag. Och vi satsar på dessa utbildningar.

Varför debattörerna hävdar att vi inte gör det är inte lätt att veta. I bästa fall beror det på att de har felaktig information, i sämsta fall på medveten desinformation. 29 procent av landets gymnasieelever går på en friskola, medan 30 procent av yrkeseleverna gör det. Antalet yrkeselever på friskolor har dessutom ökat på senare år.

Landets friskolor, både små och stora, tar med andra ord ett stort ansvar för yrkesprogrammens överlevnad och utveckling. Inom AcadeMedia, som är landets största skolkoncern, läste hela 36 procent av avgångseleverna ett yrkesprogram våren 2021, snittet i riket var 33 procent.  

Vi har fler än 100 gymnasieskolor som erbjuder yrkesprogram runtom i landet, varav många har renodlade yrkesprofiler. Det industritekniska programmet, som debattörerna väljer att fokusera mest på, erbjuder vi på 17 av dessa.

2017 blev Praktiska Gymnasiet (då 33 skolor) en del av AcadeMedia som ett led i att vi tror på utbildningsformen och är beredda att satsa. De senaste åren har vi gjort stora investeringar för att rusta upp verkstäder och undervisningslokaler på de skolor som har yrkesutbildningar. Detta är ett prioriterat område för oss och fler satsningar är att vänta.

Problemet med dagens yrkesutbildningar på gymnasiet är inte brist på utbud. Det är helt enkelt för få elever som söker till yrkesprogrammen, även om det varierar kraftigt mellan olika inriktningar. Kanske beror det på att vissa utbildningar inte längre anses lika attraktiva av de elever som ska välja gymnasieskola. Det vore mer givande att ha en diskussion om hur vi kan få fler elever att vilja utbilda sig till yrken inom industrin, men Peter Vigren och Lisa Pelling kanske har ett annat syfte med sin text.

För när det gäller just det industritekniska programmet så är det ett besvärande lågt intresse nationellt. I hela riket fanns det endast 1374 avgångselever från programmet 2021. Här har Sverige en stor utmaning. Vi har både verkstäder och utrustning för att ta emot fler elever än idag - det är inte där problemet ligger.

Kritiken mot lärlingsformen är också märklig. Att elever som läser utbildningar med många praktiska moment också får träna på dessa ute på riktiga arbetsplatser är en vinst för både elev och arbetsgivare. För många elever innebär lärlingsupplägget en fot in på arbetsmarknaden. Av våra elever som läser det industritekniska programmet går ungefär var tredje det som lärling. I många länder är lärlingsutbildningar både vanligare och mer utvecklade än här och vi ser gärna att Sverige går i samma riktning.

Vi jobbar ständigt med att utveckla våra yrkesprogram och har täta dialoger med näringsliv och branschorganisationer kring hur vi kan skapa ännu bättre utbildningar och samarbeten. Detta kommer vi att fortsätta med. Vi har också tagit fram riktade utbildningar inom AcadeMedia, för att ge yrkesverksamma som vill skola om sig till lärare en bra grund att stå på.

Vi både tror och satsar på våra yrkesutbildningar eftersom vi vet hur viktiga de är för Sverige.

Jens Eriksson
chef för AcadeMedias gymnasieskolor
Susanne Christenson
Utbildningsdirektör AcadeMedias Praktiska Gymnasieområde