Tydligare regler krävs för ett mer rättvist betygssystem

Enligt skollagen ska resultaten på de nationella proven “särskilt beaktas”. Trots detta får cirka 30 procent av Sveriges gymnasieelever ett högre kursbetyg än deras nationella provresultat. Samtidigt görs lite för att ta reda på fakta i den debatt som råder. AcadeMedia har därför anlitat konsultföretaget Ramboll som ska genomföra en studie inom vårt eget gymnasiesegment.

AcadeMedia har föreslagit förbättringar av betygssystemet i många år. Vi har tillsammans med Karlstad Universitet tagit fram en särskild utbildning i betyg och bedömning som alla lärare inom våra grund- och gymnasieskolor ska gå. Frågan om likvärdig betygssättning har analyserats tillsammans med våra skolledare på många konferenser och möten. Vi har dock, liksom många kommunala och fristående huvudmän, fortfarande verksamheter där skillnader mellan resultaten på de nationella proven och satta betyg är för stora. 

– Vi ser förbättringar, men vi har en bra bit kvar. Framför allt vill vi förstå varför det ser ut så här. En förklaring är naturligtvis den som Skolverket pekar på, betygssystemet i sig gör det väldigt svårt att sätta likvärdiga betyg, säger Jimmy Kjellström, tf chef för AcadeMedias 150 gymnasieskolor.

Ett viktigt syfte med den studie som nu ska genomföras på AcadeMedias gymnasieskolor är att ta reda på om det förekommer medveten eller omedveten press att sätta högre betyg än elevernas faktiska kunskapsnivå motiverar, något som vid flera tillfällen förts fram i debatten. 

Frågan om betygsinflation är komplicerad. Den har dessutom under den senaste tiden kommit att likställas med fusk.

– Vi har verksamheter inom AcadeMedia där vi ser att upp till 36 procent av eleverna fått ett högre betyg än deras resultat på nationella prov. Tittar vi på kommunala skolor ser vi att det även där finns höga avvikelser. Innebär det att dessa skolor fuskar med betygen? 

– Våra skolor speglar samhället i stort, både i andelen yrkesprogram i relation till högskoleförberedande, andelen elever med utländsk bakgrund och högutbildade föräldrar. Variationen mellan skolor är stor inom AcadeMedia, precis såsom inom kommuner. Vi har skolor som har stora avvikelser, men också väldigt låga. Ser vi på totalen kan vi dock inte alltid förklara var dessa avvikelser kommer ifrån. Tittar vi på kommunala skolor ser vi att det även där finns höga avvikelser. Innebär det att dessa skolor fuskar med betygen? 

– Mitt svar på den frågan är nej, jag tror inte att någon lärare medvetet fuskar. Däremot kan det finnas underliggande faktorer som vi inte är medvetna om, det är bland annat det Ramboll ska ta reda på genom sin studie.  

Störst avvikelse mellan betyg och nationella provresultat ser vi hos gymnasieskolor som erbjuder en hög grad av yrkesinriktade program. En viktig förklaring är att de tar ett stort ansvar för många utlandsfödda elever. I dessa verksamheter är den så kallade F-effekten stor. F-effekten handlar om elever som har svårt att förstå och därmed klara de nationella proven, de misslyckas och får underkänt. Lärarna gör då sitt yttersta för att få dessa elever att klara sig, eleverna får alltså under lektionstid eller exempelvis lovskola visa att de har kunskaper som motiverar ett godkänt betyg. När lärarna bedömer att eleven uppfyller betyget godkänt sätts det betyget – som då ser ut som ett så kallat glädjebetyg.

– En annan förklaring är att olika huvudmän troligen tolkar skollagen olika. Det är ju inte helt självklart vad som egentligen menas med att resultaten på de nationella proven enligt skollagen ska ”särskilt beaktas” vid betygssättningen, säger Jimmy Kjellström.

Vi efterlyser tydligare regler som alla skolor kan förhålla sig till när det kommer till betygssättning i relation till elevernas nationella provresultat. Vilken avvikelse bedömer Skolverket som rimlig för att Sveriges lärare ska behålla sin autonomi att bedöma elevernas kunskaper - noll procent,  tio procent eller mer, som idag är fallet hos majoriteten av landets skolor? Ska Sveriges elever endast få en chans att visa sina kunskaper - vid ett nationellt prov - eller vill vi ge dem möjlighet att även visa vilka kunskaper de förvärvat vid andra tillfällen och former av examinationer? Här är det viktigt att vi inte glömmer elevperspektivet. 

Vi efterfrågar också en analys av de nationella proven, och hur väl de på ett rättvist sätt mäter elevernas faktiska kunskaper i exempelvis matematik. Är det rimligt att endast elever som är duktiga i svenska klarar av att lösa matematiska utmaningar, eller diskriminerar utformningen av de nationella proven elever med dyslexi eller med bristande kunskaper i svenska språket? Det är frågor som skolforskare också borde analysera när de tittar på hur väl proven lyckas mäta elevernas kunskaper. 

– Med allt detta sagt, det svenska betygssystemet har också stora fördelar. En av dem är just lärarens autonomi, den lärare som undervisar eleven, och som utan tvivel är den som bäst kan avgöra vad eleven kan, är den som självständigt sätter betyg. Samtidigt är det arbete som pågår med exempelvis samrättning av prov där lärare hjälps åt viktigt. Ingen lärare får bli ensam i sitt uppdrag när det gäller betygssättning, säger Jimmy Kjellström.