×
 

Medieblogg: Varför kolla en bra story?

Ibland går det snabbt när felaktiga påståenden får fötter. Särskilt när ingen längs vägen verkar bry sig om att ta reda på fakta i frågan. Det är precis vad som hände efter en debattartikel i Aftonbladet den 12 januari.

Peter Vigren, ordförande för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå och Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena Idé skrev om yrkesutbildningar. Debattartikeln hade rubriken ”Yrkesprogrammen är på väg att dö bort” och handlade om en ny rapport från Arena Idé.

Så långt inget konstigt, vi är nog många som håller med om att det vore bra med högre söktryck till många av de yrkesutbildningar som utbildar till bristyrken. Inte minst det industritekniska programmet, som debattörerna valde att lyfta fram.

Sen tar artikeln en märklig vändning, nästan som om det inte går att skriva om skolan utan att hitta en konfliktyta. Även i frågor där alla är överens.

De skriver bland annat:

”Det är mer lönsamt för aktiebolagsskolor att locka 15-åringar med Ipads och skolmat på snabbmatsrestaurang till billiga, teoretiska program. Dagens marknadsskola gynnar aktörer som så billigt som möjligt kan tillgodose 15-åringars preferenser.”

Och

”De få koncernskolor som trots allt driver industriprogram, väljer nästan uteslutande att erbjuda det billigare lärlingsprogrammet framför det traditionella industriprogrammet med yrkesundervisning på plats.”

Här började jag och många med mig reagera, dels på tonen, men framför allt på innehållet. AcadeMedia, som rimligtvis är en av de aktiebolagsskolor som debattörerna syftar på har fler än 100 gymnasieskolor med yrkesprogram. 17 av dessa har det industritekniska programmet, trots att det är kostsamt att driva när söktrycket på flera håll är lågt. De senaste åren har AcadeMedia dessutom satsat tiotals miljoner på att rusta upp lokaler och verkstäder. Våra skolor med yrkesprogram vill naturligtvis inget hellre än att landets 15-åringar ska söka sig dit.

Allt detta skrev vi i en replik till Aftonbladet, som publicerades dagen efter.

Men, Aftonbladets debattsida har stor räckvidd. Många spred ursprungsartikeln, bland annat välkända skoldebattörer, och bilden av att stora koncerner struntar i viktiga yrkesutbildningar fick fäste.

Några dagar senare dyker frågan upp på nytt, den här gången är det en ledarskribent på Tidningen Ångermanland som skriver med rubriken ”Hatar svenskt näringsliv företag?”. Artikeln tar avstamp i Peter Vigrens och Lisa Pellings ursprungstext och samma budskap hamras in.

Ledarskribent Jonas Bergström skriver bland annat:

”Det enkelt att förstå varför friskolekoncernerna väljer bort industritekniska program”.

Detta är ett mycket märkligt påstående i ljuset av att friskolekoncernerna faktiskt inte gör det. Det går inte att påstå det när Sveriges största aktör inom just yrkesutbildningar är en friskolekoncern, en koncern som har det industritekniska programmet på 17 skolor och precis som många kommunala skolor kämpar med att få fler att välja programmet.

Alla är överens om att det industritekniska programmet, och andra yrkesutbildningar på gymnasienivå, behövs. Problemet med många av dessa program är att alltför få söker till dem.

Inte att friskolor inte satsar på dem. Det är nämligen rätt och slätt fel.

Det går helt överstyr när Daniel Swedin i Arbetet den 17 januari formulerar rubriken ”Så mördar marknadsskolan industriprogrammet”. Och fortsätter med ”Friskolornas profithunger gör att gymnasiets yrkesprogram svälter ihjäl”.

Det är välformulerat. Problemet (igen) är att det faktiskt inte är sant.

Låt oss vara försiktiga med orden. Låt oss göra det vi lär ut i våra skolor, granska fakta och tänka själva.

Det är en orimlig slutsats att det är friskolorna som är problemet, när det är vi som gör de största satsningarna på just dessa program. Vi gör det för att vi, precis som samtliga som nämnts i denna artikel, tycker att yrkesprogram är extremt viktiga. Inte bara för Sveriges konkurrenskraft. Utan även för tiotusentals ungdomar som av olika skäl inte vill studera på teoretiska program. Som vill utbilda sig till ett yrke och få ett jobb direkt efter utbildningen.

Vill du ha en bredare bild? Läs gärna den artikelserie om yrkesutbildningar som vi publicerade för några månader sedan. En av artiklarna är en intervju med Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieområde med 40 skolor (där de 17 med industriprogrammet ingår). Hon undrade i en artikel som fick stor spridning:  ”Vem ska lägga våra golv i framtiden?.

Vi ville helt enkelt belysa både hur viktiga yrkesutbildningarna är, och hur mycket vi tror och satsar på dem. Svaret på Susanne Christensons fråga är rätt sannolikt ”golvläggare som gått på en friskola”.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på AcadeMedia

Fakta

Läsåret 2020/21 gick 105 352 elever på yrkesprogram. 30 procent av dem gick på friskolor. Samma år gick 214 944 elever på högskoleförberedande program, 31 procent av dem gick på friskolor. En viktig del av den rapport, Yrkesprogrammens död från Arena Idé, som ligger till grund för debatten om friskolor är att friskolor inte satsar på industriprogrammet. Fördelningen ser ut så här och gäller skolförlagda program, alltså inte lärlingsprogram, som Arena Idé av någon anledning räknar bort, trots att det är en utbildningsform som passar många elever väldigt bra.

Kommunala skolor: 792 elever (68,5 %)

Industriägda skolor: 274 elever (24%)

Ej industriägda friskolor: 90 elever (7,8%)

ABB-gymnasiet i Västerås är förmodligen en av de mest kända industriägda skolorna. På skolans webbplats står ”ABB-gymnasiet startade 1994 som en av Sveriges första friskolor.” Friskolan drivs i aktiebolagsform.

Den korrekta siffran för hur stor andel elever som valt industriprogrammet på en friskola är alltså inte 7,8 procent. Den är 31,5 procent. Alltså i princip exakt samma andel som andelen elever på yrkesprogram i stort, och på högskoleförberedande program.

Det finns några yrkesgymnasier som samägs av kommuner och företag, dessa skolor drivs normalt i bolagsform.