Medieblogg: Johan Pehrson – dra inte alla över en kam!

Ord har betydelse. Särskilt när de kommer ifrån makthavare som når ut till väldigt många människor med sina budskap och utspel. Därför borde politiker, särskilt partiledare, välja sina ord med extra stor omsorg. 

För några dagar sedan twittrade Liberalernas partiledare Johan Pehrson ut en kommentar efter SvT:s granskning av Throréngruppens skolor. Han skrev: 

”Vem som helst kan se problemen med friskolorna, det handlar inte om några få ruttna äpplen”. 

När han några dagar senare intervjuades i Sveriges Radio Studio 1 sa han: "Jag vill gärna se ytterligare satsningar på det här med böcker- och fler mindre undervisningsgrupper. Förutom att vi gör strukturella grejer - för att få ordning på fuskbetyg och friskolorna". 

Det ingår naturligtvis i det politiska spelet att positionera sig i olika frågor och just skolfrågan har alltid varit viktig för Liberalerna. Men borde de inte då ha en lite mer nyanserad retorik? 

Det är rimligt att reagera på rapporter om att skolhuvudmän inte följer lagar och regler, men det Johan Pehrson och andra med liknande retorik gör är att, medvetet eller omedvetet, klumpa ihop alla landets drygt 4000 friskolor.  

Den svenska friskolesektorn är ingen homogen grupp, lika lite som landets kommunala skolor är det. Därför leder det fel när man ens antyder att problem hos en eller ett par huvudmän skulle gälla alla.  

Samma svepande uttalanden syns sällan när det rapporteras om brister i kommunala skolor – och det är bra. Den kommunala skolan i Kävlinge har naturligtvis ingenting att göra med att Malmö stad anställde kriminellt belastade personer som elevassistenter och skolorna i Kalmar har ingenting att göra med att Centrumskolan i Växjö låtit obehöriga lärare sätta betyg och brustit i att ge elever studiehandledning på modersmål. 

Flera politiska partier söker nya positioner i skolfrågan och ”hårdare tag mot friskolor” verkar ha blivit en populär åsikt att torgföra. Det finns goda skäl att se över skolsystemet - skolvalet behöver utvecklas, skolpengen och betygssystemet likaså. Men att ständigt skylla skolans problem på ”friskolorna” är inte särskilt konstruktivt. 

När det gäller betygen så skrev forskarna Jonas Vlachos, Gabriel Heller Sahlgren och Nils Lager nyligen en debattartikel på DN Debatt om bristerna i det svenska betygssystemet. Skolverket har sedan fler år tillbaka pekat på samma problem. Trots detta lever bilden att ”friskolor sätter glädjebetyg” kvar i skoldebatten. När Johan Pehrson (L) uttalar sig som han gör i Studio 1 bidrar han till att stärka den bilden ytterligare – trots att det saknas stöd för att skolsystemet skulle vara orsaken till att betygssättningen inte är likvärdig i svensk skola. 

Antydningar om att friskolor generellt fuskar, söker genvägar och inte tar sitt utbildningsuppdrag seriöst är både beklaglig och felaktig. Friskolornas riksförbund presenterade nyligen en sammanställning av Skolinspektionens tillsynsrapporter som visar att friskolor oftare bedöms ha hög kvalitet i de kvalitetsgranskningar som genomförts åren 2019–2022. 

Jag gillar egentligen inte att jämföra fristående och kommunala skolor, skiljelinjen borde rimligtvis dras mellan bra och dåliga huvudmän, mellan seriösa och oseriösa. Lyckligtvis är majoriteten av alla huvudmän i Sverige seriösa med ett starkt fokus på att leverera bra utbildning, oavsett om organisationsformen är en stiftelse, ett föräldrakooperativ, aktiebolag eller en kommun.  

Jag tror att skoldebatten skulle må bra av färre generaliseringar och svepande beskyllningar.  Måhända en mindre klickvänlig ståndpunkt än Johan Pehrsons “ruttna äpplen” eller Magdalena Anderssons ”ett system som driver segregation och stök”. Mindre konfliktsökande dessutom. Även om det senare något överraskande hamnade i SvT med rubriken ”Storbråk mellan Academediachef och statsministern”. Bloggen som SvT tolkade som ett storbråk kan läsas här.

Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på AcadeMedia