Låt barnen bada i ord

Hon är docent i pedagogiskt arbete och biträdande professor emerita vid Linköpings universitet och forskaren bakom Ifous rapport ”Språkutvecklande förskola” som publicerades 20 januari 2022. I den pekar hon bland annat på att förskolans stora fördel är att barn får möta andra barn och givetvis vuxna som är utbildade i att stödja barns språkutveckling. 

-Hemmet är barnets viktigaste språksammanhang men förskolan har potential att vara en väldigt stimulerande språkmiljö. Vi tar ofta för givet att språket “bara sker”, att barn lär sig automatiskt, men faktum är att det är ett stort jobb som krävs, säger Polly Björk-Willén. 

Ett utvecklat språk är grunden för att kunna vara en del av det demokratiska samhället men också för förmågan att lära Att främja barns språkutveckling kräver en hög grad av medvetenhet hos alla som jobbar i förskolan. Polly Björk-Willén poängterar att det inte finns några säkra metoder utan att det alltid handlar om interaktionen mellan barn och vuxen. 

-Man måste vara lyhörd för barnets kommunikation och närvarande på riktigt när man är tillsammans med barnen. De måste känna att man lyssnar, ser dem och hjälper dem. Det är också viktigt att man ger barn gott om talutrymme, det finns annars en risk att man kan tala barn till tystnad, säger hon. 

Språk och kommunikation är centrala begrepp i förskolan. Kommunikation är så mycket mer än det talade språket och Polly Björk-Willén menar att all typ av kommunikation är viktig för barns utveckling. 

-Barn kan till exempel använda tecknande och kroppsspråk för att kommunicera. Det är framför allt vanligt hos nyanlända barn och det handlar om en stark vilja att bli förstådd och att förstå. Det är en form av överlevnadsstrategi. Det är såklart viktigt att vara lyhörd inför olika sätt att kommunicera men det bör inte ske på bekostnad av språket som är vårt viktigaste kommunikationsmedel, säger hon. 

-Jag har sett exempel på när tecknandet tagit så mycket kraft att man glömt bort språket. Det är viktigare att man talar än tecknar med barnen.  

Man kan dela upp barns språk i vardagsspråk och kunskapsspråk. Vardagsspråket är det som används för att prata om sådant som finns i barnets omedelbara närhet.  

-Det kan vara fraser som “var är nallen?” eller “titta på lampan”. När barn erövrat vardagsspråket är det viktigt att man hjälper dem att utveckla ett kunskapsspråk som inte är kontextbundet. Det handlar till exempel om metaforer och synonymer, språk som är abstrakt och lever mer för sig självt. Det är en viktig kognitiv utmaning, säger Polly Björk-Willén. 

-Studier visar att förskolor generellt inte är riktigt lika duktiga på att främja barns kunskapsspråk, man är ofta mycket här och nu tillsammans med barnen, men det är den vuxnes ansvar att hela tiden utmana, säger hon.  

Om barn får “bada i ord” utvecklar de ett rikt ordförråd, men det är också viktigt att orden sätts in i meningsfulla sammanhang.  

-Barn tycker om ord och barn som kan många ord har också lättare att lära sig att läsa och skriva. Barn är experter på att fånga upp ord och testa dem i alla möjliga konstiga sammanhang. Men det är viktigt att använda ord så att de blir meningsfulla, säger Polly Björk-Willén. 

Polly Björk-Willén återkommer till betydelsen av att hela tiden anpassa arbetet med språkutveckling utifrån de lokala förutsättningarna.  

-En förutsättning är naturligtvis att det finns en grundläggande kunskap om barns språkutveckling, men sen handlar mycket om att själv sätta upp tydliga undervisningsmål. “Vad ska barnen få med sig?”. Man kan vara kreativ när det kommer till att använda olika metoder, men man måste veta var man är på väg, säger hon.  

Kommande artiklar/filmer på temat läslust: 

Pysslingen lyfter förskolans arbete med språkutveckling, (18/2 2022)
Att jobba med flerspråkighet, (21/2 2022)
Fem bästa tipsen för att skapa läslust, (22/2 2022)
Läslustdagen 2022, (23/2 2022)