Efter kris kommer utveckling i skolan

Debattartikeln är publicerad i Skolvärlden 2020-05-07

Sedan ett antal veckor tillbaka ekar Sveriges alla gymnasieskolor tomma och bedriver istället undervisning på distans. Grundskolorna försöker bedriva undervisning som vanligt, men brottas med hög frånvaro bland både elever och personal.

Den omställning som skolorna gjort är minst sagt imponerande. Digital undervisning har gått från att vara något okänt och annorlunda till att vara det nya normala. Vissa menar till och med att detta blivit mycket bättre för både lärare och elever, vilket Skolvärlden skrivit om.

När undervisning på distans har använts en tid blir det för många en självklar metod. Lärarnas tillgänglighet ökar för eleverna då de inte behöver ägna tid åt att hålla ordning i klassen. Lärarna kan istället fokusera på det som är deras kärnuppdrag: att undervisa.

Naturligtvis går inte allt smärtfritt och enkelt. Att bedriva idrottsundervisning och andra praktiska ämnen blir en större utmaning.

Ett särskilt problem är de elever som denna termin skulle få betyg för att söka till högre studier eller till gymnasiet. Kommer de att kunna få en rättvis bedömning och betygssättning? Enligt nya anvisningar från Skolverket kan lärare i sin samlade bedömning av elevens kunskaper låta underlag från första halvan av vårterminen ges mer tyngd i slutbetyget. I regel brukar det förhålla sig tvärtom, då elevens kunnande förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen. Kommer årets studenter och niondeklassare att få motta ett rättvist och rättvisande slutbetyg? Svaret på den frågan får vi nog först i efterhand.

En klar fördel med distansundervisning är de elever som till följd av mobbning, psykisk ohälsa och liknande i dag inte går till skolan alls, de så kallade hemmasittarna. Denna grupp elever får betydligt bättre möjligheter att delta i skolarbetet när det sker på distans.

I slutet på mars presenterade regeringen ett förslag till lagförändring som innebär utökade möjligheter till fjärr- och distansundervisning för Sveriges skolor. Förslaget behandlas nu i riksdagen och ska enligt plan träda i kraft den 1 augusti 2020 och sedan tillämpas från höstterminen 2021.

Tyvärr märks det att utbildningsdepartementet arbetade fram propositionen före coronakrisen. Fjärr- och distansundervisning tillåts endast i specifika undantagsfall föranledda av lärarbrist eller dokumenterad problematik hos eleven. Visserligen blir det bättre än idag, men långt ifrån tillräckligt. Coronakrisen har satt Sveriges skolor i ett helt nytt läge och lagförslaget framstår nu, redan innan det har beslutats, som föråldrat.

Nu är det beslutat att alla skolor ska kunna bedriva distansundervisning om de vill. Detta för att elever som är hemma med milda symptom också ska kunna få undervisning. Fortfarande som en nödlösning, men ändå.

Erfarenheterna från dessa krisveckor visar att svensk skola har en otrolig förmåga att snabbt ställa om. Att i detta läge bromsa, eller rent av backa, skolornas digitala utveckling när pandemin är över skulle skicka en väldigt konstig signal. Uppmuntra istället de kreativa och nytänkande arbetssätt som Sveriges elever och lärare har skapat under dessa veckor så att de kan fortsätta att utvecklas.

Självklart behöver erfarenheterna från denna kris utvärderas och i det behöver både myndigheter och företrädare för skolor involveras. Men genom att agera snabbt och bygga vidare från nuläget vinner vi tid och håller kunskapen färsk.

Utökade möjligheter till distansundervisning kommer även att hjälpa de elever som vi redan idag vet kommer att halka efter till följd av de stängda skolorna. En lagjustering som medger kompletterande undervisning på distans, under sommarveckor eller parallellt med skolan i höst, skulle kunna hjälpa dem att nå sina mål.

Coronakrisen kan bli en startpunkt för något nytt. Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka.

Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan