Kommentar till Riksrevisionens rapport om skolpengen

-Riksrevisionen bekräftar den ståndpunkt vi haft i många år, skolpengssystemet är otydligt. Att Riksrevisionen bedömer att endast fyra procent av kommunernas bedömningsbara skolpengsbeslut är bra är anmärkningsvärt. Än mer anmärkningsvärt är det att bara 125 av 270 beslut ansågs vara bedömningsbara. Variationen på skolpengen mellan olika kommuner, olika sätt att hantera fastighetskostnader och avsaknad av uppföljning gör att godtyckligheten är för stor.

- En ökad tydlighet och transparens, vilket föreslås i rapporten, är vi mycket positiva till. Om de kommunala skolorna i en kommun har större fasta kostnader än friskolorna i samma kommun är det rimligt att de ersätts för dessa, förutsatt att det är kostnader som är svåra för skolorna att påverka. Idag är det dock omöjligt att se hur kommunerna hanterar detta finansiellt och detta var också skälet till att det så kallade skolpliktsavdraget som tidigare fanns togs bort.

-Samtidigt är det ju inte så att alla friskolor kan maximera sin kapacitet, även fristående skolor kan drabbas av plötsliga elevtapp och stå kvar med fasta kostnader. Långt ifrån alla har en lång kö att fylla på med elever ifrån.

-Den schablon som Riksrevisionen föreslår kan liknas vid en nationell skolpeng. Det är definitivt värt att diskutera. Kanske kan man ta förslaget ett steg till och låta en nationell skolpeng gälla hela skolsystemet, det skulle göra systemets finansiering betydligt stabilare. Även kommunala skolor drabbas av ryckigheten i den ekonomiska planeringen. Stabilitet i ekonomin är bra för långsiktighet och kvalitet, vilket är precis vad svensk skola behöver.

-Ett tydligt system med hög förutsägbarhet är något vi drivit länge, det är för oss viktigare än detaljerna i systemet.

Här kan du läsa Riksrevisionens rapport.