Skolor ska också verka för en allsidig social sammansättning av elever. Syftet är enligt regeringen att skapa ett mer likvärdigt och rättvist skolval, och att fler ska få chansen att komma in på populära friskolor.
-Att kötid till friskolor skulle vara en mer segregerande urvalsgrund än den närhetsprincip som tillämpas av kommunala skolor är svårt att förstå. Det ena kräver att man gör en ansökan, det andra att man flyttar. Ett utökat skolval där alla gör ett aktivt val är en bättre väg för att mildra effekterna av boendesegregationen, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på AcadeMedia
-Sen håller vi med om att fler borde få möjligheten att gå i omtyckta friskolor, men lösningen på det är ju att det startas fler sådana, inte färre. Det kommer väldigt dubbla signaler från regeringen om hur de egentligen ser på landets friskolor, säger hon.
AcadeMedia har länge föreslagit att åldern för när man får sätta barn i kö till en skola ska höjas.
-Det är inte rimligt att familjer placerar sina barn i kö direkt när de föds, många vet inte ens var de kommer att bo om sex år. Vi har länge föreslagit ett skolval från det att barnet fyllt fyra år, säger Paula Hammerskog.
Hur skolor ska verka för en allsidig social sammansättning av elever har regeringen än så länge inte förtydligat.
-Det får vi kommentera när det finns konkreta förslag på hur det skulle kunna genomföras. Om regeringen menar att skolor ska välja sina elever baserat på till exempel bakgrund och föräldrars utbildningsnivå är vi nog ute på en vansklig väg, något som även Diskrimineringsombudsmannen pekar på i sitt remissvar, säger Paula Hammerskog.