– Rätten till prövning är inskriven i skollagen. Tanken är att eleverna ska få möjlighet att visa att de har tillräckliga kunskaper för att få ett godkänt betyg i kursen. För elever som inte klarat en kurs är prövningen en ny chans att visa sina kunskaper, säger Anna Andersson, kvalitetschef AcadeMedias gymnasieskolor.
Eftersom det är skolans ansvar att alla elever når målen för utbildningen, och varje elev har rätt till prövning, börjar prövningsprocessen vanligtvis när en skola följer upp vilka elever som fått betyget F. Prövningar kan erbjudas vid flera tillfällen under skolåret. Också elever som tidigare gått på skolan kan komma tillbaka till sin gamla skola för att göra en prövning i ett visst ämne.
Rektor fördelar ansvaret för prövningarna till lärarna på skolan. Det är den lärare som ansvarar för prövningen som bedömer elevens kunskaper och som beslutar om vilket betyg som motsvarar dessa. Ibland genomförs prövningen av samma lärare som ansvarat för den kurs eleven läst enligt sin studieplan, ibland kan det vara en ny lärare som gör prövningen. Det viktiga är att elevens kunskaper bedöms i förhållande till alla delar av betygskriterierna för kursen, och utifrån hela betygsskalan. Ett underlag för prövning kan vara både muntligt, skriftligt eller praktiskt beroende på ämnet och på hur läraren väljer att lägga upp prövningen.
Drottning Blankas gymnasieskolor har, som stöd för sina lärare, en bank av underlag för prövningar som lärare kan använda sig av. Enligt styrdokumenten är läraren emellertid fri att utforma prövningen som de önskar, inom ramarna för de allmänna råden.
Inrapportering av betyg efter prövning sker via en blankett så snart prövningen är slutförd. Om en elev fått ett nytt betyg skrivs detta in i skolans analoga betygskatalog. Det gamla betyget stryks helt enkelt över, det nya skrivs in, dateras och signeras av den som beslutat om det nya betyget.
Varje skolas ansvar och målsättning är att deras elever ska nå utbildningens mål. Med detta lyckas dock en del skolor bättre än andra. Under såväl grundskolan som under gymnasiet kan det också finnas perioder när elever av olika orsaker inte klarar av att nå upp till kraven i skolan. Antalet elever som upplever stress och som inte klarar av att prestera för godkända betyg i samtliga ämnen ökar enligt nationell statistik från Skolverket.
Drottning Blankas skolor i Kungsbacka, Linköping och Borås genomförde totalt 77 prövningar läsåret 21/22, vilket motsvarade knappt 2 procent av det totala antalet satta betyg på skolorna detta läsår. Av dessa prövningar var det 36 procent som inte resulterade i att eleven fick ett nytt betyg. 64 procent av prövningarna (totalt 49 st) ledde till att eleven fick ett godkänt betyg i kursen.
Marcus Trieb är rektor för Drottning Blanka i Kristianstad, en gymnasieskola med cirka 700 elever. Cirka 10 elever gör prövningar i någon kurs per termin, men skolans fokus är framför allt att eleverna ska läsa om kurser som de inte klarat. Endast elever som läraren tror har adekvata kunskaper i ett ämne rekommenderas att ta en prövning. Av den anledningen så klarar de flesta eleverna sina prövningar på skolan.
– Min erfarenhet som rektor är att omläsning av en kurs är betydligt bättre för eleven än prövning. Vi ger därför alltid eleverna rådet att läsa om kursen om läraren bedömer att de inte har tillräckliga kunskaper för att klara av en prövning, säger Marcus Trieb.
Elever som väljer att göra en prövning av en kurs ska själva läsa in sig på det de missat och säkerställa att de lyckats tillskansa sig de kunskaper som kursen inkluderar. Elever som missat en mindre del av en kurs, exempelvis på grund av sjukdom eller annan kortare frånvaro, har bättre chanser att klara av provet jämfört med elever som haft hög frånvaro.
– Prövning är inte på något sätt ett enklare sätt för eleven att få ett betyg. Ansvarig lärare har inte möjlighet att ge eleven någon lärarledd undervisning inför prövningstillfället utan eleven måste själv se till att de läser in sig på den kunskap som ingår i kursen. Det enda skolan hjälper till med vid prövningar är planeringen och sedan själva examinationen, säger Marcus Trieb.
Skolverkets nya allmänna råd om Betyg och Prövning finns här: https://www.skolverket.se/getFile?file=10020
Runt var fjärde elev i årskurs 9 uppnådde inte lägst betyget E i alla ämnen och femton procent - totalt 18 000 elever - saknade behörighet för att komma in på gymnasieskolans nationella program enligt Skolverkets statistik för läsåret 2021/22. Det är en ökning med 1,2 procent jämfört med året innan.
Enligt Skolverkets statistik från 2021 slutförde knappt 80 procent av eleverna gymnasieskolan med examen inom tre år. Det är en ökning med 1,3 procent jämfört med året innan.