Den svenska valfrihetsmodellen sticker ut

Mer eller mindre alla länder har inslag av privata alternativ inom grundskolan – det som skiljer är omfattningen och hur de regleras och finansieras. 

Det som kanske mer än något annat särskiljer Sverige från de flesta andra länder är att även friskolor enligt lag är kostnadsfria och valbara för alla. Vi har ingen privatskolemarknad där föräldrar kan betala för utbildningsplatser. 

Vi utmärker oss däremot inte när det gäller andelen elever som går i fristående skolor - där ligger vi i linje med OECD-snittet. 

–Alla länder har valt att organisera sina skolsystem på olika sätt. Nästan alla har privata och fristående grundskolor i någon form, men de är sällan helt gratis för föräldrarna. I Sverige har vi bestämt att skolan ska finansieras med gemensamma medel, att alla skolor ska följa samma lagar och regler och att de ska vara tillgängliga för alla, säger AcadeMedias VD Marcus Strömberg. 

Att jämföra olika länders system kan vara svårt eftersom det är många faktorer som spelar in och formar helheten. En kritik som ofta hörs i den svenska skoldebatten är att aktiebolag får driva skolor och dela ut vinst till ägare. Det, i kombination med ett fritt skolval, menar en del leder till ökad segregation. 

–Det stämmer att många länder har förbud eller begränsningar mot vinstutdelningar inom skolan, även om Sverige inte är så unikt i det avseendet som en del påstår. Istället tillåter de flesta länder fristående och privata skolor att ta ut avgifter av föräldrar, som antingen får bekosta hela eller delar av utbildningen, säger Marcus Strömberg. 

–Att familjer med mer pengar ges fler valmöjligheter leder rimligtvis till större segregation än när plånboken inte spelar någon roll. Jag tycker att vårt system med avgiftsfri skola och fritt skolval för alla har flera fördelar, säger han. 

Kombinationen av offentlig finansiering och elevavgifter är vanlig i andra länder för skolor som är jämförbara med svenska friskolor. Många länder har också en betydande andel privata skolor som fullt ut finansieras av elevavgifter. 

I Sverige är det sedan 1997 förbjudet för skolor att ta ut elevavgifter. Om en fristående verksamhet behöver pengar utöver skolpengen är det skolans ägare som får skjuta till medel. Det är vanligt vid uppstarten av en ny skola, i samband med större investeringar eller för att täcka upp ett år med underskott. 

–Det är rimligt att den som tar en risk och investerar också får viss avkastning på sina pengar längre fram. Om vi också hade haft ett system där vissa föräldrar kan betala för skolplatser åt sina barn, och på så vis ge mer intäkter till skolan, hade vi troligtvis haft en helt annan skoldebatt här i Sverige, säger Marcus Strömberg. 

I Danmark finns både fristående och privata skolor som alternativ till de offentligt drivna. Ungefär var sjätte grundskoleelev i Danmark går i en fristående skola. Dessa finansieras till största del av staten men föräldrar behöver själva stå för uppemot 30 procent av kostnaden – vilket motsvarar flera tusenlappar per månad. 

I våra andra grannländer, Finland och Norge, går den stora majoriteten av eleverna i offentligt drivna skolor, även om andelen elever i friskolor i Norge ökar för varje år.  Båda länderna har förbud mot vinstutdelning i skolan men tillåter begränsade elevavgifter. 

I Tyskland finns det olika system eftersom varje region (förbundsland) har stort inflytande över hur skolan finansieras. Det finns många privata alternativ, vissa får statliga bidrag som täcker delar av kostnaderna, andra finansieras helt med elevavgifter. 

Daniel Frech är chef för AcadeMedias tyska verksamhet som numer även består av sju grundskolor, varav två med Montessori-inriktning. I Tyskland går cirka 12 procent av grundskoleeleverna i en fristående eller privat skola. 

–Jag hade gärna haft det svenska systemet här i Tyskland så att inga föräldrar hade behövt betala för att ha sina barn i en fristående skola. Det finns olika modeller som innebär att avgiften varierar beroende på föräldrars inkomstnivå, men inga friskolor är helt finansierade av det offentliga, berättar han. 

Hur dyra avgifterna är varierar och det finns regioner som precis som Sverige har förbud eller begränsningar. 

–Det kan kosta allt mellan 120 och 600 euro i månaden. Ofta hänger avgiften ihop med hur stor del av utbildningen som finansieras med statliga bidrag. Generellt kan man säga att ungefär 75–85 procent av de fristående skolorna i Tyskland finansieras av bidrag, resten får föräldrarna stå för, säger han. 

Precis som i Sverige ställs det tuffa krav på en stabil ekonomi för att få starta en fristående skola i Tyskland. De första 3–5 åren ges inga bidrag alls, vilket kräver att ägarna säkerställer finansiering på annat sätt. 

–Man måste dessutom ha en särskild pedagogisk inriktning för att få tillstånd att starta en fristående grundskola. Till exempel Waldorf eller Montessori, säger Daniel Frech. 

Att alla länder har sina modeller och regelverk för att kombinera offentliga och fristående alternativ inom skolan lyfts sällan i den svenska skoldebatten. Och att just Sverige skulle vara unikt är en missvisande beskrivning. 

–Vi har ungefär lika många fristående skolor som OECD-genomsnittet och gemensamma regelverk som alla skolor måste följa. Det som är unikt i Sverige är att alla kan välja skola, oavsett vilken inkomst familjen har och var man bor, säger Marcus Strömberg. 

–Sen finns det saker som vi behöver förbättra när det gäller köer till friskolor, skolpengen och betygssystemet. Men grunden i det svenska valfrihetssystemet med kostnadsfria skolor för alla tycker jag att vi ska vara stolta över, säger han. 

USA har också en friskoledebatt: https://www.friskola.se/2023/04/06/usa-har-ocksa-en-friskoledebatt/