Blogg: Skolans metoder behövs i klimatomställningen
Under cirka två veckor har det stora klimatmötet COP26 pågått i Glasgow. Mötet har beskrivits som avgörande för våra möjligheter att nå de klimatmål vi satt upp i det så kallade Parisavtalet. Om mötet blir en stor framgång, något mitt emellan eller en besvikelse återstår att se. Något vi redan nu kan se är att vi verkar ha svårt att greppa innebörden av klimatförändringarna och att gå från ord till handling.
Jag funderar på om det beror på att vi inte riktigt förstår? Att vi inte riktigt har rätt kunskap och rätt förståelse för att omsätta all forskning om klimatförändringarna till handling. Klimatkrisen har satt oss i ett nytt sammanhang jämfört med tidigare generationer och vi måste förstå det som händer på ett nytt sätt.
Inom utbildningsområdet har vi något som kallas för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det har blivit allt vanligare i hela utbildningsområdet från förskola till vuxenutbildning. Lite kortfattat kan det beskrivas som ett arbetssätt där läraren oavsett ämne sätter stort fokus på språket och elevens möjlighet att förstå ett visst ämne och ord som är mer eller mindre specifika inom ämnet. Ord som är centrala för att förstå och använda den kunskap som ämnet bygger på. Till exempel orden bråk, summa och division inom matematik.
Den bakomliggande tanken är att eleven har ett vardagsspråk och för att ta till sig nya kunskaper i ett ämne behöver hen också göra ett ämnesspråk till sitt. Det kan handla om både nya ord men också för eleven redan kända ord som i ämnet får en ny innebörd, som till exempel bråk inom matematiken (ett ord med en helt annan innebörd i många barns vardagsspråk).
Jag tänker att det är precis detta vi måste göra för att tillsammans kunna genomföra en klimatomställning. Vi behöver en ny gemensam förståelse där vi både tar till oss nya ord men också förstår gamla ord på ett nytt sätt. Ord som till exempel tillväxt måste ges en ny innebörd nu när vi har kunskap om hur den tillväxt vi skapat fram till nu har fått ödesdigra konsekvenser för klimatet och planeten.
Vårt vardagsspråk räcker inte längre till för att tillgodogöra oss forskningen om klimatförändringarna och för att på allvar få oss att ändra på våra beteenden.
Klimatförändringarna har gjort oss alla, både som individer och samhälle, till elever som måste ta till oss nya begrepp och ny kunskap. Då behöver vi också agera som elever och lära oss nytt.
När jag nyligen besökte en konferens på temat ”grönt uppvaknande” var flera av de företag som nu försöker bidra till klimatomställningen inom till exempel stålproduktion och energi på plats. En synpunkt som återkom var hur viktigt det är att dessa satsningar på sikt kan skalas upp för att göra nytta, och för att göra det behövs investeringar och ny kompetens. Vi får hoppas att klimatmötet i Glasgow landar i förslag som stöttar det.
Inför nästa stora klimatkonferens vill jag lyfta in ett förslag om att vi också skalar upp det språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som framgångsrikt används inom utbildningsområdet till en samhällelig och global nivå. Det behövs för att vi ska klara av att utbilda för nya kompetenser och för att ge oss ny kunskap som hjälper oss att förstå att vi på grund av klimatförändringarna befinner oss på en ny plats i ett nytt sammanhang som kräver nya handlingar av oss. För det är bara genom storskalig innovation och beteendeförändring som vi kan lösa klimatkrisen, och då är utbildningsväsendet helt avgörande.
Petter Brobacke
Utvecklingschef AcadeMedia Academy
About us
AcadeMedia creates opportunities for people to develop. Our 18,870 employees at our 700 units (preschools, primary schools, high schools, adult education) have a common focus on quality and development.