Berikande med flerspråkighet i förskolan

Minst vart fjärde barn som växer upp i Sverige i dag har sina rötter i andra delar av världen. Antingen är de själva födda i ett annat land eller så är deras föräldrar det. Den svenska förskolan och skolan är mångkulturell och flerspråkig. 

-Nästan alla våra förskolor har barn som är flerspråkiga även om språkkulturerna ser lite olika ut mellan dem. I vissa fall har vi fler än tjugo olika språk representerade bland barnen, säger Sara Jiveskog, rektor inom Pysslingen Förskolor i Stockholm. 

-Att ha många språk bland barn och vårdnadshavare ställer naturligtvis höga krav på både pedagoger och barn men är också väldigt berikande, säger hon. 

Förskolans uppdrag handlar inte bara om barns språkutveckling, utan också om att stimulera till en grundläggande förståelse för olika kulturer och tolerans för olikheter. När många olika kulturer finns representerade på förskolan blir detta en naturlig del av vardagen för såväl barn som pedagoger. 

-Här ser man till exempel en skillnad mellan de förskolor som har många olika språk och kulturer representerade och de med färre. På de sistnämnda behöver man tänka mer på att jobba språkinkluderande och det kan ibland vara mer utmanande än när det är en naturlig del av vardagen, säger Sara Jiveskog. 

Språket hänger även ihop med barns identitetsutveckling och den kognitiva utvecklingen. När flerspråkiga barn ges möjlighet att använda alla sina språk för att lyssna, tala och tänka kan språken berika varandra och på så sätt stimulerar det den kognitiva utvecklingen. Det finns också forskning som visar att barn som ges stöttning och stimulans i att använda sitt modersmål även tillägnar sig det svenska språket lättare. 

-Ett barn i 7-årsåldern behöver ha ungefär 7000 till 8000 ord för att kunna möta grundskolans mål och i det blir det extra intressant att tänka kring olika modersmål kontra det svenska språket. Vilket leder längst, 4000 ord på modersmålet och 4000 ord på svenska, vilket ofta är samma ord, eller 8000 ord på sitt modersmål?  

Det finns många olika arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.  

På förskolan Pysslingen Stranden använder pedagogerna sig av sagor och sånger på de olika språk som finns i barngruppen för att både barn och pedagoger ska ges möjlighet att lära sig ord på de olika språken. Att kunna till exempel hälsningsfraser eller andra ord som är viktiga för barnet är inkluderande. Rim och ramsor, spel och pussel är också verktyg man väljer för att skapa lekfulla sammanhang kring språket. Man betonar även vikten av att arbeta i mindre grupper.  

-Vi arbetar mycket med att ha samtal i mindre grupper eftersom många barn vågar uttrycka sig på ett annat sätt då, säger Karin Stedt, förskollärare på förskolan Stranden. Vi blandar också grupperna med barn som har kommit olika långt i sin språkutveckling för att möta olikheter och uppmuntra barnen att aktivt lyssna och hjälpa varandra med språket, säger hon.  

Det är viktigt att ha ett öppet klimat som präglas av samtal och reflektioner med barnen. 

-Vikten av samtal och berättandet är centralt för språkutvecklingen, säger Sara Jiveskog. Att skapa meningsfulla sammanhang kring undervisningen, där samspel och lek står i centrum. Matstunder och i hallen vid på- och avklädning är givna situationer där språket är centralt och också ger möjlighet att utmana barnens språkförståelse. 

Ett ytterligare stöd för att inkludera alla barn i samtalen är att använda tecken och kroppsspråk för att förstärka det talade språket.  

Förskolan har som grund att möta alla familjer med nyfikenhet och intresse och förskolans medarbetare blir för många föräldrar representanter för det svenska samhället. Deras förmåga att bemöta barn och föräldrar har stor betydelse.  

-I arbetet med de flerspråkiga barnen krävs att man som medarbetare är nyfiken och funderar över vad mer än själva språket man behöver tänka på. Det som är typiskt i vår egen kultur kanske inte alls är självklart i andra kulturer, säger Karin Stedt.  

Flerspråkig personal i förskolan är också mycket betydelsefull för barns språkutveckling och identitetsutveckling. De har även en viktig roll att fylla i samverkan med föräldrar för att skapa förståelse och underlätta kommunikationen.  

- Vi behöver utveckla våra verktyg inom förskolan för att prata om både det svenska språket och hur vi tar tillvara pedagogernas modersmål och eventuellt andra språk. Det här är ett område som kräver mer av oss som rektorer, säger Sara Jiveskog.