”Vi ska fylla eleverna med läsglädje” 

–Våra elever har olika sociala, kulturella och språkliga förutsättningar när de börjar hos oss. Hela vårt arbetssätt på skolan genomsyras av språkutveckling där vår ambition är att alla som jobbar här ska vara språkliga förebilder, säger Berivan Bawa, biträdande rektor och tidigare lärare. 

I den senaste PIRLS-mätningen, en internationell studie som mäter tioåringars läsförståelse och attityder till läsning, framkom stora skillnader mellan elever som alltid talar svenska hemma och elever som sällan eller aldrig gör det. Samtidigt är goda kunskaper i svenska en nyckel till en lyckad skolgång.  

Vittra Väsby har utformat en egen läs- och litteratursatsning med hjälp av skolans speciallärare. Satsningen, som kan ses som en språkstrategi, går som en röd från förskoleklass till årskurs 9.  

–Vi kartlägger elevernas språkkunskaper redan när de börjar hos oss i förskoleklassen, för att få en så tydlig bild som möjligt av var eleverna befinner sig i sin språkutveckling. Vi pratar även om läsning med föräldrarna för att förstå vilka kunskaper eleverna har med sig, säger Berivan Bawa. 

I förskoleklassen ligger sedan stort fokus på fonologisk medvetenhet, att hitta språkglädjen hos eleverna och att erbjuda många möjligheter att laborera med språket. Skolan använder sig av den så kallade ”Bornholmsmodellen” där sång, rim och ramsor är viktiga verktyg för att främja språkinlärningen. 

–Det finns forskning som visar att Bornholmsmodellen är effektiv och vi ser själva att den fungerar bra för våra elever, att arbetssättet gynnar deras läsutveckling, berättar Berivan Bawa. 

Högläsning är tidigt ett centralt inslag i undervisningen på Vittra Väsby. Under ett läsår arbetar eleverna i förskoleklass och årskurs 1 med åtta klassiska sagoförfattare och deras böcker - fyra författare under höstterminen och fyra under vårterminen. Arbetet med högläsning följer sedan med under hela skolgången. 

–Högläsning är ett bra sätt att komma närmare språket och förstå dess struktur. En del elever har inte ens ett vardagsspråk med sig när de börjar skolan och i vissa fall kan inte heller föräldrarna läsa, då blir det extra viktigt att vi i skolan lockar till läslust, berättar hon. 

När eleverna läser högt för varandra är det också viktigt att stanna upp och diskutera innehållet, att bara läsa ord utan att förstå dem, är inte meningsfullt, menar Berivan Bawa.  

–Därför ställer vi många öppna frågor kring texterna som eleverna får resonera kring, säger hon.  

–Att få eleverna att intressera sig för läsning är ett mål i sig. Det gör vi till exempel genom att ha bokbytardagar, låta äldre elever läsa för de yngre och ha en dialog med föräldrarna om hur viktigt det är att deras barn läser. 

För att följa upp vilka resultat det språkutvecklande arbetssättet ger görs ytterligare kartläggningar och tester. 

–Vi pratar med eleverna om vilka böcker de läser, hur de själva bedömer sina läskunskaper och hur de trivs i skolan. Sen gör vi lästester där vi mäter hur många ord eleverna kan läsa på en minut. Det gör vi från årskurs tre och framåt. Det är ett effektivt sätt att fånga upp vilka som behöver mer stöd, säger Berivan Bawa. 

Om svensk skola ska kunna utjämna skillnaderna i läskunskaper mellan olika elevgrupper är det viktigt att inte sänka ribban, menar hon. 

–Vi måste våga ha höga förväntningar på alla elever, även de som inte har språket med sig hemifrån. Vi ska fylla dem med så mycket läsglädje som möjligt och alltid trycka på hur viktigt det är att kunna läsa. Läsning och god läsförståelse är nyckeln till att nå framgång i skolans alla ämnen, säger Berivan Bawa.