Unikt mentorsprogram ger inblick i livet efter skolan 

ProCivitas 25 år: Del 3 av 6

Varje elev som börjar i årskurs tre erbjuds en personlig mentor från näringslivet och de som ansöker matchas med någon som blir ett bollplank och en inspirationskälla under det sista gymnasieåret. 

-Vi lägger mycket krut på att hitta så bra matchningar som möjligt för våra elever och jag ger mig inte förrän alla som vill har fått en mentor. Vi sätter ramarna för programmet, men sen är det upp till eleverna och deras mentorer hur de väljer att lägga upp det, berättar Carina Gerre som jobbar som näringslivskoordinator på ProCivitas i Helsingborg. 

Ramarna för mentorprogrammet består bland annat av ett förväntanskontrakt som både eleverna och deras mentorer skriver på. Det finns också en metodbok som beskriver rollerna. 

Det ömsesidiga engagemanget är avgörande för att det ska bli bra.  

-Mycket handlar om personkemi även om jag oftast försöker att matcha inom ett område som eleven är intresserad av. En gång hade jag dock en elev som ville bli läkare och hon ville just därför inte ha en läkare som mentor. Hon ville få andra perspektiv och där hittade jag en mentor som hon fick ett fantastiskt utbyte med, berättar Carina Gerre. 

-Att koppla ihop människor med varandra är det roligaste jag vet och jag gör nya unika matchningar varje år utifrån elevernas ansökningar. Och det är kul när de utmanar mig lite, säger hon. 

Bara i Helsingborg finns det i år 84 mentorer knutna till skolan. Den äldsta är 65 år och den yngsta 28. Bland dem finns läkare, jurister, arkitekter, psykologer, poliser och entreprenörer. 

-Vi har en stor bredd och vi försöker att skapa en bra mix genom att inte ta för många mentorer från samma företag, även om det är företag som är stora i vår region, säger Carina Gerre. 

Hon har haft rollen som näringslivskoordinator i snart 15 år och har hunnit bygga upp ett stort nätverk. Och det behövs, varje år brukar ett hundratal elever ansöka om att få en egen mentor. 

-Förr gick det lite längre tid från det att eleverna ansökte till att de fick en mentor. Nu har vi snabbat upp den processen – de ansöker i augusti och får en mentor i oktober. Första dagen i trean samlar vi eleverna för att berätta om upplägget, säger Carina Gerre. 

Förr om åren sågs mentorerna mer som rådgivare som var knutna till ett specifikt yrke, nuförtiden är det mer fokus på personlig utveckling. 

-När man går på gymnasiet har man många tankar om framtiden. Då är viktigt att ha fler vuxna att prata med. Det handlar mycket om att lära känna sig själv, vilka värderingar man har och vilka situationer man själv trivs bra i. Helt enkelt vem man är som person. Därför är det viktigt att våra mentorer är inriktade på att stötta och ge råd, inte rekrytera, säger Carina Gerre. 

Utöver de personliga träffarna mellan mentor och elev så ordnas också ett antal gemensamma aktiviteter under året. 

-Vi har en uppstart där eleverna får veta vilken mentor de matchats med, det brukar vara en spännande tillställning. Sen har vi nätverksträffar där eleverna kan träffa varandras mentorer och vice versa, och sen en avslutning på våren där vi knyter ihop säcken, berättar hon. 

Det är inte ovanligt att elever och mentorer fortsätter att ha kontakt även efter mentorprogrammet. 

-Det formaliserade upplägget tar slut när eleven tar studenten, men det är många som har kontakt långt efter studietiden. De har ju byggt en relation under året och mentorerna har i många fall blivit viktiga bollplank för eleverna, säger Carina Gerre. 

Och det är inte bara eleverna som utvecklas av mentorprogrammet. 

-Som mentor är man med och hjälper en ung människa, vilket i sig upplevs som givande och utvecklande. Men de får även inblick i hur en yngre generation tänker kring olika frågor och dessa perspektiv är definitivt viktiga för mentorerna, säger Carina Gerre.