Så stärker vi läsningen i skolan 

Ellinor Allen, kvalitetsutvecklare med ett särskilt fokus på läs, - skriv och matematikutveckling hos de yngre eleverna, tror att svaren finns både i skolan och i samhällsutvecklingen. 

–  Att vi generellt läser allt mindre tror jag absolut har betydelse och det gäller både vuxna och barn. Det är klart att det spelar roll att barn ser sina föräldrar scrolla i telefonen i stället för att sitta med en bok i handen och att det finns allt färre böcker i människors hem. 

–  Med det sagt finns det massor som en skola kan göra för att skapa goda förutsättningar för tidig läsinlärning, läslust och läsförståelse. Men det kräver både gedigen kunskap om läsinlärning och mod att våga lysa på den egna undervisningen och vid behov förändra den, säger Ellinor Allen. 

I sitt uppdrag besöker hon många av AcadeMedias grundskolor runtom i Sverige. Hennes roll är att särskilt stötta skolor vars resultat visar att arbetet med elevernas läs- och skrivinlärning i förskoleklass och på lågstadiet behöver utvecklas. 

–  Det handlar om att identifiera vad som fungerar bra och vad vi behöver arbeta mer med för att fler elever ska lära sig att läsa. Sen arbetar vi tillsammans, lärare, specialpedagoger och skolledning, säger Ellinor Allen. 

Det pågår en högljudd debatt om de metoder som används för att lära barn och elever att läsa. Det har bland annat riktats kritik mot att lärarutbildningen inte ger studenterna rätt verktyg.  

–  Ett problem är att en del skolor inte jobbar tillräckligt mycket och tillräckligt framgångsrikt med själva avkodningen, det vill säga att lära eleverna kopplingen mellan bokstäver och ljud för att få det att hänga ihop. Det som är själva lästekniken, bokstavskännedomen och den fonologiska medvetenheten. Det kan ta tid och kännas traggligt men är absolut nödvändigt för att komma vidare, säger hon. 

Det finns välkända metoder för att lära barn att läsa, med tydligt stöd i forskning, och många skolor arbetar framgångsrikt med dessa.

– Ibland kan det dock behövas att det kommer någon utifrån och tittar på undervisningen med andra ögon. Min upplevelse är att det tas emot väldigt väl, det handlar ju om att tillsammans skapa så bra undervisning som möjligt för eleverna och ge dem de förutsättningar de behöver för att klara skolan, berättar Ellinor Allen. 

Trots att det finns väletablerade metoder för läsinlärning har många skolor svårt att hitta rätt. Ett exempel på komplexiteten är att det ofta finns olika professioner runt en elev som kämpar med de extra anpassningarna och då är det viktigt att alla drar åt samma håll, menar Ellinor Allen. 

–  Elever som har utmaningar med läsningen behöver träna på att läsa, inte alltid erbjudas att till exempel lyssna i stället. Eleven kan förvisso ta del av innehållet men utvecklar då inte sin läsförmåga, säger hon. 

Att undervisningens kvalitet är det centrala när det kommer till elevers läskunskaper är självklart menar Ellinor Allen, och att det nästan alltid går att göra mer med de resurser som redan finns på skolan. 

–  Det handlar också om att höja ribban för elevgruppen. Många av de skolor jag jobbar med ligger i områden med tuffa förutsättningar, men det får inte bli en ursäkt. Vi måste hela tiden lysa med lampan där vi som skola faktiskt kan göra skillnad. Det finns nästan alltid saker som vi kan påverka - undervisning, uppföljning, schemaläggning, ledarskap i klassrummet och vilka verktyg vi använder, säger hon. 

–  När jag besöker våra skolor möter jag många oerhört kompetenta pedagoger, där vi tillsammans kan göra stor skillnad. Vi vet ju via forskning att nästan alla elever kan lära sig att läsa, vilket innebär att det finns alla möjligheter för skolor som idag brottas med läsinlärningen att utveckla sitt arbete. Det tycker jag är väldigt hoppfullt och vi ser snabbt goda resultat på våra skolor när vi arbetar fokuserat tillsammans med de metoder som vi vet gör skillnad, säger Ellinor Allen.