Matematiksatsning på teoretiska gymnasieskolor 

– Vi har nu kämpat med resultaten i matematikkurserna 1B och 2B i åratal och fortfarande är det för många elever som inte får godkänt, konstaterar Jimmy Rosengren, utbildningsdirektör för Academedias teoretiska verksamhetsområde som omfattar sex huvudmän och 24 gymnasieskolor över hela landet. 

Enligt Skolverkets senaste statistik över nationella provresultat från vårterminen 2022 fick nästan 40 procent av landets elever underkänt (betyg F) i kursen matematik 2B. Statistiken inkluderar bland annat elever som gick de högskoleförberedande programmen ekonomi eller samhällsvetenskap på kommunala och fristående gymnasieskolor. 

– Matematiklyftet och andra nationella åtgärder har uppenbarligen inte räckt till och det håller inte att skylla på att eleverna pluggar för lite matte. Vi behöver ta reda på vad vi ska göra för att väsentligt fler elever än i dag ska få godkänt i matematik, säger Jimmy Rosengren. 

Inför läsåret 2022-2023 tog AcadeMedias teoretiska verksamhetsområde därför kontakt med forskningsinstitutet Ifous för att sätta igång ett projekt som bygger på aktionsforskning.

Aktionsforskning innebär kortfattat att läraren tittar närmare på sina egna insatser i klassrummet. Är det något som kan förbättras och i så fall vad och hur? Finns det kollegor som kan hjälpa till?

– Vi kan inte påverka elevernas förkunskaper när de börjar på gymnasiet, däremot kan vi påverka hur vi arbetar med eleverna i klassrummet. Det vill vi ta fasta på med hjälp av Ifous och de kollegiala samarbeten som redan är igång, på och mellan våra skolor, säger Jimmy Rosengren. 

I ett första steg har en matematiklärare från varje deltagande skola utsetts till processledare. Dessa lärare kommer under det första året att utbildas av Anette Janhke som är forskare på Ifous. År två kommer samtliga matematiklärare på skolorna att utbildas av processledarna med stöd av Ifous. Det finns också en styrgrupp med skolchefer och rektorer som kommer att hålla avstämningsmöten med Ifous.

Jimmy Rosengren är beredd på att det kommer att ta de tre åren innan något tydligt resultat visar sig. 

– En enkel sanning är att man brukar bli bra på det man fokuserar på och detta är verkligen vårt fokus. Vi investerar både pengar och personella resurser i projektet och då är min fasta förhoppning att vi når dit vi vill.

Konkreta mål med satsningen är bland annat att lärare i högre grad formulerar och löser de problem som finns i de egna klasserna och med hjälp av aktionsforskningen etablerar metoder som gör att de kan arbeta kollegialt med att utveckla matematikundervisningen. 

– Vår långsiktiga och självklara målsättning är att alla våra elever ska klara av sina kurser i matematik, på varenda gymnasieskola. Det viktiga här är att vi arbetar med systematik för att höja kunskaperna bland våra elever. 

– En förhoppning är också att ett antal av deltagarna dokumenterar och tar chansen att publicera sitt utvecklingsarbete, så att vi får bra spridning på insatserna, säger Jimmy Rosengren. 

Rektorernas roll är att skapa förutsättningar för matematiklärarna att fortsätta utvecklas i sin profession. Huvudmannen ansvarar för att upprätta en plan för hur lärdomar från projektet sprids till andra skolor och till lärare som inte har deltagit i projektet, samt skapar kontinuitet framåt i arbetet med att utveckla matematikundervisningen. Projektet syftar alltså inte till att enbart lyfta enskilda lärare till nya höjder. Istället hoppas initiativtagarna att skolorna ska systematisera ett arbetssätt som ska leva vidare över tid och gynna elevernas lärande. 

– Det har gjorts många matematiksatsningar de senaste åren, utan att vi nått önskat resultat. Nu tar vi ett nytt grepp, vi kommer inte att ge upp, säger Jimmy Rosengren. 

Matematiksatsningen omfattar sex huvudmän och 24 gymnasieskolor inom skolgrupperna Sjölins gymnasium, Klara Teoretiska, ProCivitas och Donnergymnasiet. Skolorna som finns i hela landet är en del av AcadeMedias teoretiska verksamhetsområde.