Långsiktigt hållbara företag är bra för landets elever

De tre socialdemokratiska riksdagsledamöterna Niklas Karlsson, Joakim Sandell och Adnan Dibrani ställer frågan på vilket sätt landets skolelever gynnas av AcadeMedias vinst – som ett svar på en artikel om betygsinflation. Det säger en del om debatten, har man inte ett bra svar byter man helt enkelt ämne.

Frågan om vinsten ställs dessutom till AcadeMedias huvudägare, Mellby Gård, inte till artikelförfattarna. Som VD för huvudägaren, och styrelseledamot i AcadeMedia, vill jag gärna svara på just den fråga som ställs.

Fristående skolor, alltså skolor som ägs av andra än offentliga aktörer, finns i de flesta länder. I många länder finansieras dessa till stor del med privata medel, i andra helt eller delvis med offentliga medel. Huvudmannaskapen varierar mellan allt från aktiebolag (”for profit”) till exempelvis stiftelser och offentlig regi (”non profit”). Vi om någon vet, då AcadeMedia idag driver skolor i olika ålderssegment i såväl Tyskland som Sverige samt förskolor i Norge och Holland.

I det svenska systemet kan alla, utan att betala extra för det, välja en friskola. Friskolor i Sverige får heller inte välja elever, här är det alltid eleven som väljer skola. I andra länder kräver friskolor i princip alltid terminsavgifter, i vissa länder handlar det om under 10 000 kronor per år, i andra uppemot 200 000 kronor. Friskolor kan också på många håll välja elever.

Idag går cirka 400 000 barn och elever i Sverige i en fristående skola. 80 procent av dessa barn går i en skola som drivs i aktiebolagsform, alltså vad som brukar kallas en vinstdrivande skola. Möjligheten att göra vinst har varit en viktig faktor för att göra friskolor tillgängliga för många, inte bara för ett utvalt fåtal. Företagsamheten är synonymt med viljan att växa, viljan att erbjuda fler möjligheten att gå på en skola som passar just dem, och har i allra högsta grad gynnat svenska elever.

Ta AcadeMedias fantastiska musikgymnasium Rytmus som ett exempel. Den startades i Stockholm och var när AcadeMedia förvärvade skolan just en stor skola – som låg i Stockholm. Idag finns Rytmus i ytterligare fem städer. En ensam högkvalitativ skola har blivit sex, till glädje för elever i bland annat Malmö, Borlänge och Örebro. Detta tillgängliggörande för fler hade inte skett om det inte hade varit för aktiebolagsformen.

Vinsten är alltså en förutsättning för utveckling. Den är också en grund för långsiktighet och trygghet. Att Skolinspektionen dessutom kräver att man ska kunna visa att en skola kommer att gå med vinst för att få tillstånd att starta säger också en hel del om vikten av god ekonomi.

Att göra ett överskott, det vill säga vinst, är också bra ur ett samhällsperspektiv. När AcadeMedia genom god företagsamhet skapar ett överskott om cirka 5% vinstmarginal, precis som artikelförfattarna påpekar, innebär det att pengar återförs till samhället genom skatt på vinst och utdelning. Detta är en besparing för samhället, till skillnad från det författarna tycks förespråka, nämligen dess motsats vilket kallas underskott, eller förlust. Detta är däremot dyrt för samhället, då enda sättet att råda bot på det är genom höjda skatter.

Den svenska friskolereformen infördes 1992, året innan Rytmus i Stockholm öppnade. Mycket i reformen fungerar bra, annat behöver förändras. Vi har, där är vi helt överens, problem med bland annat betygssystemet. Det kan dock inte vara ett friskoleproblem att både kommunala och fristående skolor har stora avvikelser mellan elevernas resultat på de nationella proven och de betyg eleverna får. I stället för att skapa splittring i svensk skola behöver vi enas kring de verkliga problemen och lösa dem. Här skulle Niklas Karlsson, Joakim Sandell och Adnan Dibrani, som politiker, kunna göra skillnad. Sverige behöver ett betygssystem som gör det möjligt att sätta likvärdiga betyg. Idag anser inte ens Skolverket, alltså den ansvariga myndigheten, att vi har det.

Debattartikel i Sydsvenskan den 19 december 2022: Glädjebetyg är resultatet av ett systemfel - vinstintressena i skolan måste bort

AcadeMedias svar på debattartikel i Sydsvenskan den 28 december 2022: S gör ett systemfel till något som bara finns. hos friskolor

Slutreplik i Sydsvenskan den 7 januari 2022: Hur kan 767 miljoner i vinst gynna landets elever?